Palestinagruppen Stockholm är en del av Palestinagrupperna i Sverige.
Vårt mål är ett fritt Palestina inom 1967 års gränser, det vill säga Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Israel ska lämna ockuperade områden, enligt FN:s resolution 242. Rätten för flyktingar att återvända ska respekteras, enligt FN:s resolution 194. Mänskliga rättigheter och likhet inför lagen ska gälla alla i Palestina och Israel. Vi tar avstånd från antisemitism, islamofobi, rasism och terrorism, samt hat, hot och våld.
Länkar till tidigare artiklar finns här.
Sida 5
Ny bok: Folket som inte fick finnas
30 Aug 2023
Ingmar Karlsson: Folket som inte fick finnas. Palestiniernas historia. Historiska media, 2023.
Författaren har tidigare skrivit om Palestinas historia och denna nya bok har naturligtvis en hel del gemensamt med dem. Den innehåller en noggrann beskrivning av Palestinas långa historia och alla de bedrägerier och övergrepp den ursprungliga befolkningen utsatts för, inte minst under Nakban. Att erövringen av resterna av Palestina 1967 inte lett till mer protester från omvärlden är obegripligt och otillständigt. Det är det också att de palestinska flyktingarna inte har kunnat återvända trots att det utlovades när Israel bildades och ingick i FN.
Förordet innehåller två intressanta citat. Israels förste premiärminister Ben Gurion: ”Varför skulle araberna sluta fred?... Vi har kommit hit och stulit deras land. Varför skulle de acceptera det?” och Israels nuvarande premiärminister i regeringsförklaringen 29 december 2022: ”Det judiska folket har en exklusiv och obestridlig rätt till alla delar av Eretz Israel. Regeringen kommer att främja och utveckla bosättning i alla dess delar – i Galileen, Golan, Judeen och Samarien”, dvs Västbanken.
Det första kapitlet beskriver den historiska bakgrunden, med de olika härskarna över regionen. Bara under 73 år för ungefär tre tusen år sedan var Israel en sammanhållen stat innan grundandet 1948. Det kollektiva självmordet av judiska upprorsmän år 73 i fästningen Masada anges som en historisk sanning vilket är tveksamt eftersom utgrävningar visat att de rester som hittats består av djurben.
I de följande kapitlen beskrivs mängder av löften till araber och palestinier som sedan brutits. Efter krigsutbrottet 1914 utlovade den brittiska krigsministern fullständigt oberoende om de hjälpte till att driva ut osmanerna, som var allierade med Tyskland. ”Vi skall inte annektera ett uns land där…”. Redan i Sykes-Picot-avtalet 1916 bröts detta genom att Palestina skulle placeras under internationell regim. Balfourdeklarationen, som fick stor betydelse genom att refereras till vid bildandet av mandatet Palestina, blev förödande genom att bara judarna nämns, övriga kallas icke-judar. Eller som Karlsson skriver: ”… ett dokument där en stat utlovade ett område som den inte hade förfoganderätt över till ett folk som inte bodde där, utan att ta hänsyn till invånarnas intressen och önskemål.” Detta bryter naturligtvis mot fredsprogrammet som formulerades av den amerikanska presidenten Wilson och antogs av Nationernas Förbund, som innebär självbestämmanderätt för folken. Folkviljan undersöktes av King-Crane-kommissionen som reste runt i regionen och talade med folk. Den drog slutsatsen att Palestina mycket väl kunde ingå i en enad syrisk stat medan de heliga platserna kunde omhändertas av en internationell och interreligiös kommission. Detta förkastades av fransmän och britter, som i sin karaktär av kolonialmakter önskade och fick mandat över avstyckade stater.
Historien kring idéerna om en judisk stat och sionismen som en kraft bakom detta behandlas utförligt, liksom de motsättningar som fanns mellan olika judiska grupper. Den stora judiska invandringen ledde till ett första palestinskt uppror och britterna svarade med att tillsätta ”Peel-kommissionen”, som förslog en delning där 20% skulle bli en rent judisk stat. Detta accepterades inte av någon sida. Hur britterna drevs ut genom judisk terror och hur USA då blev den viktigaste protektorn beskrivs, och kapitlet om Nakba inleds med Sovjets helomvändning där Gromyko plötsligt talar om ”judarnas historiska rötter i Palestina”. FNs delningsplan underkändes som illegal av Menachem Begin som lett den judiska terrorn, medan David Ben-Gurion accepterade den dock utan att acceptera de föreslagna gränserna. Judarnas attacker mot palestinierna beskrivs, och myten att palestinierna skulle ha uppmanats i arabisk radio att fly vederläggs. Judiska soldater klädde sig som araber och kunde på så sätt döda araber, en metod som används än i dag av israeliska soldater.
De följande kapitlen beskriver den palestinska befrielserörelsens framväxt, hur PLO blir ledande och accepteras som palestiniernas företrädare. Junikriget 1967 och oktoberkriget 1973 behandlas bara i relation till PLO. Osloavtalen och Camp David-avtalet beskrivs i kritiska och konkreta ordalag, liksom orsakerna bakom intifadorna. Det näst sista kapitlet kallas helt enkelt ”Den andra intifadan och tvåstatslösningens död”. Den nuvarande israeliska säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir beskrivs med ett citat från Jerusalem Post som ”den moderna israeliska versionen av en vit makt-förespråkare och en europeisk fascist”, och finansministern Bezalel Smotrich har uttalat att Ben-Gurion inte gjorde färdigt jobbet när han inte kastade ut palestinierna 1948, och han förespråkar annektering av hela Västbanken. I det avslutande kapitlet, ”Mandatet Palestina – vår tids korsfararstat” jämförs situationen med tidigare koloniseringsförsök i Mellanöstern och med apartheidpolitiken i Sydafrika.
Boken är utomordentligt innehållsrik, speciellt när det gäller klarläggandet av historiska skeenden som i hög grad dolts och förvanskats av Israel men de senaste åren blivit studerade framför allt av israeliska historiker som Ilan Pappé. Ändå är bokens titel lätt missvisande, när den inte i högre grad beskriver den palestinska kulturen och hur den förändrats och påverkats av ockupation och förtryck. Inte minst gäller detta för alla de palestinier som lever i flyktingläger i och utanför Palestina. Det är kanske orättvist att kräva att en intressant och detaljrik bok som denna borde innehålla ännu mer. Vi får hoppas att det finns anledning att beskriva den palestinska kulturen under många år framöver och att det palestinska folket ska kunna leva fritt i sitt land.
Tomas Cronholm
Försvarsministern som var en tjuv
20 Jun 2023
Moshe Dayan var minister för israeliska militära styrkor 1967 under sexdagarskriget och firas av många israeler som en av landets största militära hjältar och politiska ledare. Han var stabschef för Israels försvarsmakt och blev så småningom försvarsminister. Dayan var också en plundrare av enorma proportioner, till arkeologernas stora förtvivlan, och har anklagats för att stjäla och handla med antikviteter I stor skala. Dayan utnyttjade sin status genom att använda militär utrustning och personal för att förse sig med skatter och han uppmuntrade också olaglig utgrävning av arkeologiska platser. Hans privata samling var en av de största i Israel och såldes så småningom av hans fru till ett museum i Israel. Mycket av den information som härrör från dessa "utgrävningar" är otillgänglig för palestinier och förblir i händerna på israeliska myndigheter och akademiska institutioner. Ännu värre är att det inte finns någon information tillgänglig alls för många "utforskningar".
År 2012 publicerades Dr. Asaf Matskins bok Too Close to the Edge, som berättar historien om politisk korruption sedan skapandet av Israel. Mitt i skandalerna som beskrivs i boken finns ett kapitel om "Moshe Dayans antikviteter." Enligt Matskin var vissa i det israeliska samhället övertygade om att "allt är tillåtet" – dvs. Om man är känd och har en viss ställning som tillåter detta. (1)
Internationella arkeologer har ansett denna tolerans inför plundring vara bevis på Israels oprofessionella och oetiska inställning till arkeologi. Dayan var dock en israelisk hjälte och följaktligen oberörbar. Plundringen av antikviteter från ockuperad mark strider mot internationell rätt som förbjuder denna typ av stölder vilket tillämpades av många av Hitlers stabsofficerare i Europa under andra världskriget.
Biblical Archaeology Society Online Archive
Efter kriget 1967 stod hela Sinai och Västbanken till Dayans förfogande. Han använde soldater för att gräva samt arméhelikoptrar och lastbilar för att hjälpa honom att transportera en del av bytet. I en artikel med titeln "A Very General Archaeologist-Moshe Dayan and Israeli Archaeology", publicerad i Journal of Hebrew Scriptures (vol. 4, 2003), säger Raz Kletter, en arkeolog vid Israels antikvitetsmyndighet, att han har dokumenterat 35 platser "där det finns bevis för Dayans olagliga grävningar." (2)
Moshe Dayan-samlingen består av 800 till 900 föremål förvärvade för 1 miljon dollar av Israel Museum efter Dayans död. Dayan såg sitt rykte som en ofelbar strateg smulas sönder under Yom Kippur-kriget i oktober 1973 när han fick skulden för Israels första motgångar mot Syrien och Egypten. (3)
1 Yael Gruenpeter 2015, The Israeli Defense Minister Who Stole Antiquities, Haaretz 19 December
2 Biblical Archaeology Society Online Archive
3 Leroy Aarons, The Dayan Saga—The Man and His Archaeological Collection, Biblical Archaeology Society Online Archive
Marie-Louise Winbladh
Arkeolog, författare, forskare
Intendent för Cypernsamlingarna 1971-2001
Al Naqba – katastrof som pågår
11 May 2023
Tänk dig att ett annat folk kommer och kör ut dig ur ditt hus med militärt stöd. Tänk dig att du hör talas om att hela byar tömts och de boende mördats i en massaker. Tänk dig att du tvingas gå många mil utan mat och vatten för att komma till ett flyktingläger som kanske ligger i ditt eget tidigare land eller ett grannland. Tänk dig att du inte kommer ur detta läger på 75 år, inte dina barn, inte dina barnbarn.
Detta är situationen för de 750 000 palestinier som drevs från sina hem i det de kallar Al Naqba, som betyder katastrofen. Vad hade de gjort för att förtjäna detta öde? Ingenting. Tidigare hade de levt i fred med judarna, men det kom en idé om att hela Palestina skulle tillhöra judar och inga andra. Idén kallas sionism och har ingenting att göra med antisemitism som innebär ett hat mot judar som inte är motiverat. Däremot var det antisemitism som ledde till judeförföljelsen och förintelsen, men det går inte att hävda att det skulle ha varit palestinierna som låg bakom den.
Världssamfundet, FN, beslutade att de flyende skulle få återvända hem, men det har ännu inte skett. I stället har Israel fortsatt att köra iväg folk från sina hus som sedan rivits. Det mycket begränsade område som en majoritet av världens stater har erkänt som staten Palestina har ockuperats av Israel. Den nu sittande israeliska regeringen har i sitt program hävdat att inte ens det räcker utan att det judiska folket har exklusiv och obestridlig rätt till hela landet ”Israel” definierat som att det omfattar även det ockuperade området.
Al Naqba har nu pågått i 75 år. Det är hög tid att den avslutas med en fred baserad på folkrätten och FNs resolutioner. Ansvaret för en sådan fred vilar tungt på de länder som tillät förföljelsen av judar som kulminerade i förintelsen. Det är inte rimligt att helt andra människor fått lida och fortfarande får lida för detta. Ett minimikrav är att alla EU-länder gör som Sverige och erkänner Palestina som stat, så att parterna i konflikten blir en aning mer jämbördiga.
Kom och demonstrera 15 maj 18:30 på Sergels torg i Stockholm!
Läs om Al Naqba:
Susan Abulhawa: Morgon i Jenin, Det blå mellan himmel och hav, Berättelsen om Nahr.
Bernt Hemele & Cato Lein: Nakba – katastrof inför våra ögon.
Tomas Cronholm
AL NAKBA - 75 år av fördrivning
27 Apr 2023
Manifestation på Sergels torg i Stockholm
På Nakbadagen samlas vi för att uppmärksamma att palestinska flyktingar under 75 år har nekats rätten att återvända och att fördrivningen av palestinier fortsätter.
Tyst manifestation med facklor och ljus som symbol för rätten att återvända.
Al Nakba – 75 år av fördrivning
Datum och tid: 15 maj, kl. 18.30-20.00
Plats: Sergels torg
Arrangörer: Palestinagrupperna i Sverige tillsammans med Palestinagruppen Stockholm.
Ta gärna med egna facklor och ljus. Endast palestinska flaggor är tillåtna.
För mer information, mejla oss, ring 08-641 72 88 eller se manifestationens facebookevent.
