Volontär i Beit Sahour: En oförglömlig upplevelse

19 nov. 2019

I januari 2019 besökte jag Palestina för första gången. Mitt syfte var att åka på en inre spirituell resa, men jag blev minst sagt chockad när jag kom dit. Jag hade inte förväntat mig att soldater skulle stå utplacerade i vartenda hörn och att jag skulle behöva att passera ett flertal ”check points” för att komma fram. Jag blev uppskärrad, ledsen och arg.

Resan till Västbanken har förändrat mig. Jag har börjat ifrågasätta Israels ockupation, men också hur medierna fungerar som nyhetsförmedlare. Jag har fått träffa palestinier och höra deras syn på konflikten mellan Palestina och Israel och hur det är att leva som palestinier idag i ett ockuperat område.

När jag fick möjlighet att åka på ett volontäruppdrag på Västbanken var mitt svar ett solklart ja. Jag kände ett starkt behov av att åka tillbaka. Det som lockade mig var tron, kulturen, människorna och nyfikenheten av att lära mig mer om Palestina och Israel.

Center för unga med funktionshinder
I september åkte jag till Palestina för att hjälpa till med marknadsföringen av Al Basma, ett dagcenter för unga med funktionshinder. Centret startade 1987 och tar emot 36 personer med fysiska eller mentala funktionshinder varje dag.

På centret får de använda sin kreativitet, skaffa ny kunskap och utvecklas som människor. De tillverkar vackra julkort från återvunnet papper som blandas med blommor från trädgården. De tillverkar små, vackra olivtvålar utan kemikalier. Några väver trasmattor. Materialet som används kommer från gamla lakan och kläder som har donerats. Det är också ett sätt att värna över miljön och tänka hållbart.

Al Basma ligger i Beit Sahour, strax öster om Betlehem, i ett område som är känt för sin produkter av olivträd. På centret använder de småbitar av olivträd och producerar vackra juldekorationer. Produkterna säljs sedan till besökare och turister för ett billigt pris.

Jag har arbetat hårt för att sprida kunskap om Al Basma, både på plats i Palestina (till exempel genom föredrag på studieförbundet Bilda i Jerusalem) och här hemma i Sverige. Nyligen besökte grundaren av centret, Basma Giacaman, och hennes assistent Jamla Hasassneh, Sverige. Vi träffade Svenska Kyrkan i Vadstena och Linköping. Det resulterade bland annat i en stor artikel i Motala-Vadstena Tidning. Att sprida information är viktigt för att få donationer för att finansiera verksamheten.

Det är lätt att ha förutfattade meningar. Mitt råd är att skaffa dig kunskap och bilda dig en egen uppfattning. Jag rekommenderar alla att besöka Palestina och visa sitt stöd. Palestina är i behov av att människor själva åker dit för att uppleva situationen. 

Namnet Al Basma betyder leende och det är det som centret speglar. Ett leende kan göra en annan människas dag, positiv energi smittar av sig. Avslutningsvis vill jag dela med mig av ett klassiskt citat som står på muren mellan Israel och Palestina; ”Make hummus not walls”. En mur kommer aldrig att leda till fred mellan människor, utan kommer att skapa fler konflikter i framtiden.

Sofie Bäck, volontär
Kontakta mig gärna om du har frågor om Al Basma Center.
Telefon: 070–0577288. E-post: [email protected]

TIPS! Lördag 23 november kan du köpa de fina juldekorationerna på ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm. Då har Palestinagruppen Stockholm bokbord mellan klockan 10.00 och 16.00.

Barnen i Gaza och södra Israel behöver vårt stöd

5 nov. 2019

Ett elvaårigt barn i Gaza har under sin livstid hittills upplevt tre fullskaliga krig och fått se syskon, föräldrar eller vänner dödas och lemlästas av bomber. Resultatet har blivit ett djupt och utbrett stresstillstånd som allvarligt hotar barnens hälsa. Även barn på den israeliska sidan av gränsen lever i skräck för våld.

I rapporten ”A decade of distress” konstaterar Rädda Barnen att många familjer i Gaza lever på gränsen till sammanbrott och att runt 25 procent av barnen, 290 000 barn, är i behov  av kontinuerligt psykosocialt stöd. I södra Israel är läget generellt bättre tack vare högre standard, tillräckliga resurser och i stort sett opåverkad infrastruktur. Men även här lever barn under stress.

Under den senaste militära konflikten i Gaza (2014) dödades över 2 200 civila, varav 551 barn, av den israeliska armén. Över 11 200 personer, varav 3 436 barn, skadades, i 10 procent av fallen med permanent handikapp som följd. Närmare 18 000 hem, 82 sjukhus och kliniker och 259 skolor förstördes helt eller delvis. Omkring 500 000 personer (28 procent av befolkningen) blev internflyktingar, och 17 700 är fortfarande utan fast bostad. På den israeliska sidan dödades 6 personer medan närmare 1 600 personer, varav 270 barn, skadades.

Närmare 36 000 skadade

Levnadsförhållandena i Gaza är, till följd av 11 års blockad och avspärrning och återkommande militära konfrontationer, urusla. Drygt hälften av familjerna lever under fattigdomsgränsen. Arbetslösheten är 53,7 procent – bland unga 70 procent – och majoriteten är beroende av bistånd för säker matförsörjning.

Vattnet är i stort sett odrickbart, elektricitet  finns bara några timmar om dagen och förstörda avlopp läcker varje dag ut miljontals liter orenat avloppsvatten direkt i Medelhavet.

Sjukvården går på knäna av alla omgivningsberoende sjukdomar, diarréer, blodbrist, förgiftningar och undernäring. De saknar viktiga mediciner och utrustning, och cancersjuka nekas av Israel att lämna Gaza för vård.

Till detta kommer alla skadade från de återkommande protesterna mot avspärrningen vid gränsen till Israel – där israelisk militär enligt FN hittills dödat 324 obeväpnade demonstranter, inklusive handikappade, sjukvårdare, barn och journalister. Närmare 36 000 (!) har skadats. Minskat internationellt bistånd, framför allt på initiativ från USA, har ytterligare förvärrat situationen.

Mardrömmar och sängvätning

I sin sammanfattning  av intervjuer med 413 barn och 352 vårdnadshavare i Gaza konstaterar Rädda Barnen att de allra flesta av barnen (78 procent) är mest rädda för bomb- och flygplansljud. 70 procent av barnen känner sig oftast trygga hemma, i sin familj, medan 63 procent känner sig otrygga om de inte är tillsammans med sina föräldrar. Omkring 30 procent är rädda att gå ensamma, likaså när elektriciteten försvinner. 

I skolan känner sig en knapp majoritet (57 procent) ofta säkra, men betydligt färre (26 procent) hela eller större delen av tiden. Omkring 10 procent av barnen är också rädda för övergrepp, inte minst sexuella – något  som ökat under den rådande situationen.

Många vårdnadshavare rapporterar att deras största bekymmer är att inte kunna ge sina barn det beskydd och den omsorg de behöver. 30 procdent anger att deras ekonomiska situation har direkt inverkan på barnens trygghet, och i familjer med en månadsinkomst på 300 US dollar, eller mindre ses en kraftigt ökad frekvens av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del barn lämnar skolan i förtid och barnarbete, liksom barnäktenskap har ökat.

En stor del av barnen anger känslor av nedstämdhet (62 procent) och sorg (55 procent). Enligt vårdnadshavarna är 93 procent av barnen nervösa och besväras av sömnsvårigheter (68 procent), mardrömmar (63 procent) och sängvätning (53%).

Droger och självmord ökar

Omkring hälften av barnen känner sig sjuka en stor delen av tiden och 42 procent har enligt vårdnadshavarna olika grader av språkstörning. En del av barnen har utvecklat aggressivt och utagerande beteende. Droganvändning och självmord har ökat. Den viktigaste källan till ångest, sorg och ilska är rädslan för att förlora anhöriga och vänner i en eventuell ny väpnad konflikt.

Mitt i alltihop klarar dock ändå många familjer att trots allt ge barnen en trygg miljö, och 91 procent av barnen beskriver starkt stöd av sina anhöriga och känner sig till och med lyckliga (71 procent), tillitsfulla (72 procent) och energirika (68 procent) en stor del av tiden.

Situationen för Gazas barn är ytterst skör och det behövs i nuläget inte mycket för att tippa allt över ända.

Blockaden måste upphävas

Rädda barnen menar att det är ytterst angeläget att det internationella samfundet nu tar läget på allvar. Åtgärder måste vidtas för att skydda barnen och deras familjer  i Gaza och södra Israel från ytterligare våld.

Förhandlingar måste genast inledas för att finna en hållbar och rättvis lösning av krisen. Blockaden av Gaza måste upphävas, och de olika palestinska fraktionerna sluta upp med att bekämpa varandra. FN: s olika organ måste samla sig till ökat stöd till humanitära organisationer, lokala organisationer och civilsamhället som helhet.

Framför allt måste världens ledare, inklusive den svenska regeringen, sluta upp med att blunda för och negligera konflikten och äntligen ta sitt ansvar i enlighet med alla de FN-resolutioner man gång på gång undertecknat. Barnen i Gaza och Israel är oskyldiga offer i en konflikt som de aldrig bett om. Vi får inte svika vårt ansvar för deras framtid!

Gunnar Olofsson
Ordförande i Borås Palestinagrupp och medlem av Palestinagruppernas förbundsstyrelse

Volontärarbete i Stockholm

29 okt. 2019

Skribent
Palestinagruppen Stockholm söker skribenter, som kan göra research, göra intervjuer och skriva artiklar till vårt e-nyhetsbrev och vår blogg. Vi söker även skribenter som vill skriva opinionsartiklar och insändare. Vi har massor av idéer kring frågor som vi vill belysa, men du väljer själv omfattning av ditt ideella arbete.

Vill du bidra till att sprida information om Palestina? Hör av dig till vår ordförande: [email protected] 

Projektledare
Palestinagruppen Stockholm söker efter personer som är vana att driva projekt – planera, sätta upp mål och tidsplaner, genomföra och följa upp. Vi har organiserat vårt arbete i olika aktionsgrupper för att våra medlemmar ska kunna fokusera på det som de känner mest engagemang för – barn, bojkott, hälsa, idrott, kultur och opinionsbildning.

Vi har även diskuterat att stötta den palestinska hbtq-rörelsen, och att skapa opinion mot Sveriges militära samarbete med Israel. Ja, det finns många olika frågor som behöver entusiastiska projektledare. Vi har liten budget, så det krävs stor kreativitet för att driva projekt och skapa kampanjer.

Palestinagruppen Stockholm söker också en kreativ person som vill hjälpa oss att samla in pengar på ideell basis. Vi får några tusen kronor om året i verksamhetsbidrag, men behöver förstås mer pengar för att kunna bedriva verksamhet, sprida information och skapa opinion för ett fritt Palestina och en rättvis fred i Stockholms län.

Låter det intressant? Hör av dig till vår ordförande: [email protected] 

Debatt: Håll företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter

16 okt. 2019

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver företrädare för en rad civilsamhällesorganisationer.

FN-förhandlingarna om det så kallade "Binding Treaty on Business and Human Rights" syftar till att ge stater redskap för att hålla företag ansvariga vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna – ofta som en konsekvens av bristande miljöhänsyn – och säkerställa brottsoffrens tillgång till rättslig prövning. Detta för att få stopp på den straffrihet för transnationella företag som i praktiken råder inom internationell rätt i dag.

Nu finns ett reviderat utkast till FN-fördraget och förhandlingarna fortsätter i Genève i oktober. Hittills har intresset från den svenska regeringen lyst med sin frånvaro. Detta trots att det inom förhandlingarna finns stöd för prioriterade linjer av Sveriges regering och EU.

Underligt att Sverige inte deltar i FN-förhandlingarna

Vi tycker att det är underligt att Sverige, som ser sig som ledande inom hållbart företagande, miljöfrågor och feminism, inte deltar i förhandlingarna. De argument regeringen lyft för sitt ställningstagande är att fördraget inte bygger på FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter, UNGP, att fördraget inte omfattar alla företag, utan bara transnationella, samt slutligen att det är staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter. Regeringen är även kritisk till att det är Ecuador och Sydafrika som varit drivande i processen.

Det reviderade utkastet till fördraget har ändrats på samtliga områden där både Sverige och EU tidigare uttryckt skepticism. Fördraget styrker nu alltså regeringens både första och andra invändning, genom att stärka UNGP och bredda vilka företagsverksamheter som fördraget gäller.

Ann Linde, tidigare utrikeshandelsminister, sa även i en interpellationsdebatt i riksdagen att hon vill understryka att om stater fullföljde sitt ansvar skulle vi komma långt i arbetet med företagande och mänskliga rättigheter. Det reviderade fördraget styrker även denna position om staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter och i sin tur förhindra eller kompensera brott som begåtts av företag med hemvist i landet.

Än så länge bara fina ord

FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, UNGP, som Sveriges regering stödjer är inte bindande utan helt frivilliga att följa. Det finns alltså inte några lagkrav på företag att efterleva FN:s principer i dag, vilket innebär att det saknas bindande mekanismer för ansvarsskyldighet och ersättning till offren. Många stater, inklusive Sverige, har inte heller någon extraterritoriell lagstiftning som möjliggör juridisk prövning för brott mot mänskliga rättigheter begångna utomlands.

Att företag inte är straffrättsliga subjekt och att Sverige inte har extraterritoriell lagstiftning när det gäller företags kränkningar av de mänskliga rättigheterna utomlands gör att Sverige är på milsvida avstånd från att ta ansvar för påståendet att vara ett föregångsland för kvinnors, barns och minoriteters rättigheter i de länder Sverige tycker om att göra affärer med. I och med att Sverige varken arbetar för lagstiftning nationellt, eller vill vara delaktiga i förhandlingar på internationell nivå, kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik.

Än så länge är det bara fina ord vi ser från regeringen, som förväntar sig att svenska företag ska agera föredömligt, men samtidigt inte vill lagstifta om konsekvenser när svenska företag gör sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter i sina leverantörsled.

Uppmanar Sverige att delta i förhandlingarna

Vi uppmanar svenska regeringen att delta i förhandlingarna och att stödja ett bindande FN-fördrag samt att arbeta parallellt för en nationell lagstiftning som gör det obligatoriskt för företag att göra riskanalyser och ta fram åtgärdsplaner för mänskliga rättigheter, så kallad ‘human rights due diligence’.

Ett bindande FN-fördrag för företag och mänskliga rättigheter skulle skydda de människorättsförsvarare, sociala rörelser och småbrukare som vi samarbetar med och som dagligen sätter sina liv i fara för att försvara sina rättigheter när naturresurser exploateras. Utifrån vår analys behöver fördragets reviderade utkast stärkas ytterligare då mänskliga rättigheter som prioritet har tagits bort och då transnationella företag inte längre nämns specifikt. Vi tycker även att skyddet för människorättsförsvarare bör stärkas ytterligare genom att innefatta en feministisk analys och bejaka särskilt utsatta grupper i fördraget.

FN-fördraget om företag och mänskliga rättigheter syftar till att täppa till juridiska kryphål på internationell nivå, hålla transnationella och andra företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och säkerställa brottsoffrens tillgång till rättslig prövning. Utan konsekvenser kommer fina ord i koder och handlingsplaner fortsätta att bara vara fina ord.

Vi uppmanar regeringen och Anna Hallberg, som ny utrikeshandelsminister, att lägga sin kraft på att bidra till processer nationellt och internationellt för bindande regler som har verkan på riktigt!

Under förhandlingarna i Genève, den 14 till 18 oktober, har Sverige möjlighet att ta ställning och agera för mänskliga rättigheter och miljö.

Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Mikael Sundström, ordförande Jordens Vänner
Parul Sharma, Sverigechef Greenpeace
Peder Karlsson, ordförande End Ecocide Sweden

Debattartikeln är tidigare publicerad i Omvärlden den 14 oktober 2019.