OLIVERNAS LAND

24 apr. 2020

Olivträd är en symbol för fred över hela världen och också en kraftfull symbol för palestinsk tillhörighet. Av de cirka 12 miljoner träden finns en majoritet på Västbanken och produktionen försörjer cirka 100 000 familjer. Samtidigt är olivolja från Västbanken kanske också den mest politiska matvaran i hela världen. 

Enligt internationell lag måste israeliska myndigheter säkerställa att civilbefolkningen i oPt (occupied Palestinian territory) har rätt att röra sig fritt, att arbeta och att försörja sig. 

Tusentals odlare nekas tillgång till sina olivträd på grund av säkerhetsskäl eller omöjligheten i att kunna bevisa att de har en förbindelse till landet. Många palestinier har tröttnat på att söka tillstånd då de tidigare nekats och andra vägrar av principiella skäl. De flesta odlingar är bara öppna några timmar om dagen vilket hindrar odlarna från skötsel och förstås påverkar kvaliteten på oliverna och oljan. I riskområden, som exempelvis runt bosättningarna, syftar denna tidsbegränsning till att skydda från attacker av bosättarna men ger egentligen bara negativa konsekvenser för dessa odlare. Buffertzonen i Gaza hindrar också odlarna från att få tillgång till sina träd och det är inte ovanligt att varningsskott avfyras. 

Inte heller träden skyddas från attacker

FN menar att 7 500 träd, under 2011, drogs upp, brändes ned eller vandaliserades på annat sätt av israeliska bosättare. Av de 97 klagomål som gjordes gällande bosättares attacker på palestinska träd ledde ingen (noll) till något gripande.

Israeliska bosättare drar upp olivträd i byn Al-Jabaa, söder om Bethlehem (januari 2020)

“Situationen blir allt värre. Att få tillgång till vissa av våra odlingar är nu farligt” säger Ahmad Najjar, en odlare som fått sina träd fällda och attackerats med stenar.

Våldet från de israeliska bosättarna på Västbanken är inte en slump 

De riktar tvärtom in sig på palestinska byar nära bosättningarna eller vägarna dit. Attackerna syftar till att försvåra för palestinierna att bruka sitt land och därmed få dem att flytta så att bosättarna kan utöka sina olagliga områden. Attackerna består exempelvis av direkt våld och stenkastning samt förstörda verktyg och träd. De israeliska soldater som skall skydda palestinierna under skördesäsongen gör inte mycket för att förhindra detta. 

I oktober 2019 samlades cirka 1000 aktivister från Rabbis for Human Rights och den israeliska gräsrotsorganisationen Standing Together för att, för 17:e gången, delta i olivskörden i de palestinska byarna Yusuf, Burin och Atara på Västbanken - i solidaritet med de palestinska jordbrukarna. De drevs dock bort av IDF (Israeli Defence Forces) och gränspolisen. 80-åriga Rabbi Moshe Yehudai och fyra andra frivilliga blev attackerade av över 30 bosättare och Yehudai fick föras till sjukhus med en bruten arm. Organisationens ordförande Roula Daud lät meddela att aktivisterna inte tänkte ge efter för statsstött våld från bosättare. “Vi står enade, judar och araber, med de boende på Västbanken”, sa Daud. 

Tove Sohlberg

www.bbc.com

imemc.org

premiere-urgence.org

grassrootsonline.org

btselem.org

Häv blockaden – rädda liv i Gaza

3 apr. 2020

Det är inte svårt att föreställa sig den humanitära katastrof som kan komma att bli verklighet för Gazaborna när smittan början spridas.

Det är allvar nu. De två första fallen av Corona har upptäckts efter att två palestinier återvänt till Gaza efter en resa till Pakistan. De två första fallen i ett område som många gånger kallats världens största utomhusfängelse. Situationen är alarmerande. Gazaremsan utgör ett område mindre än halva Öland. På denna yta samsas två miljoner människor.

Trots myndigheternas uppmaningar om att människor ska hålla distans till varandra är detta snarast att beskriva som en omöjlighet i Gaza. Mer troligt är tyvärr att denna smitta, som i våra västerländska länder med all förberedelse vi kan förmå oss ändå sprider sig, kan komma att sprida sig som en löpeld bland befolkningen i Gaza. En sådan utveckling är inte sjukvården i Gaza varken beredd på eller kapabel att hantera.

Gazaremsan är ett område där befolkningen varken får ta sig in eller ut ur området på grund av den israeliska blockaden. Landgränser, hav och luftrum kontrolleras av den israeliska staten, som hårt begränsar vad som tas in och ut ur Gaza. Medicin och medicinsk utrustning kontrolleras hårt och stora mängder hindras från att ta sig in. 

Vatten kan inte renas därför att utrustning för vattenrening stoppas vid gränsen. Det medför att 97 procent av Gazas vatten är helt odrickbart. Sådana för oss basala saker som elektricitet finns bara några timmar om dygnet i Gaza. Det är inte svårt att föreställa sig den humanitära katastrof som kan komma att bli verklighet för Gazaborna när smittan början spridas.

För frågan är nog inte om den sprids, utan just när. Coronakris­en ställer hårda krav på oss som människor. Samarbete är enda vägen fram. Därför aktualiseras kravet på Israel åter. Häv blockaden!

Alexander Petersson

Ordförande, Palestinagruppen Stockholm

Tidigare publicerad i ETC

FRIHETSTEATERN - Ett hopp i mörkret

30 mars 2020

The Freedom Theatre heter en teater i Jenin som i flera decennier fungerat som ett andningshål för den instängda befolkningen i flyktinglägret. Barn och unga har här ett kulturhus som ger dem möjligheter till skapande aktiviteter på alla områden och på teaterscenen visas professionella föreställningar för barn, unga och vuxna.

”Resistance Trough Art” är teaterns devis som visar att man kan göra motstånd mot ockupationen på andra sätt än med vapen i hand. Det ha blivit en livsviktig lärdom för många unga i lägret.

Flyktinglägret i Jenin med sina 16 000 invånare är ett område i Palestina som har drabbats hårt av den israeliska ockupationen. Barnen i lägret växer upp i en miljö av konstant kamp och våld. I slutet av 1980-talet startade Arna Mer Khamis, aktivist och socialterapeut av judisk börd tillsammans med andra flera barncentra och en barnteater i lägret. För sitt arbete belönades hon 1993 i Sverige med det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award. Under den israeliska invasionen år 2002 demolerades teatern tillsammans med större delen av Jenins flyktingläger.

Några år senare föddes idén om en ny teater. I arbetsgruppen ingick bland andra Arnas son, filmaren och skådespelaren Juliano Mer Khamis, en svensk-judisk aktivist och en av ledarna för den palestinska motståndsrörelsen.

2006 öppnade The Freedom Theatre i Jenins flyktingläger. Juliano Mer Khamis var teaterns konstnärliga ledare tills han 2011 mördades utanför teatern, en djupt tragisk händelse och ett ännu ouppklarat brott som för en tid försatte teatern i chock. Men teatern är idag åter verksam, aktiv och närvarande i samhället, där den utgör ett viktigt kulturcentrum.

The Freedom Theatre driver en professionell teaterutbildning och dramakurser för barn och ungdomar, kurser i fotografi för tonåringar och unga vuxna, skapande skrivande för ungdomar och verksamhet med inriktning på filmskapande. Teatern producerar föreställningar för både unga och vuxna. Den har de senaste åren genomfört turnéer i såväl Palestina som Indien, USA och Europa och har många internationella samarbeten. Den treåriga teaterutbildningen har byggts upp med pedagoger och volontärer från Sverige och flera andra länder. En grupp nya studenter startade sin utbildning i januari 2019.

Den 4 -8 april skulle The Freedom Theatre ha hållit sin årliga festival som också är en minnesdag för grundaren Juliano, som sköts den 4 april. Vi är flera från den svenska vänföreningen såg fram emot att åka dit men det är förstås omöjligt och allt är avlyst.

Teatern kommer dock under festivaldagarna att lägga ut en del material från de palestinska grupper som skulle ha medverkat på sin hemsida: www-thefreedomtheatre.org

Frihetsteaterns vänner är en svensk förening med syfte att stödja teatern ekonomiskt, informera om dess verksamhet och att ordna utbyten och samarbeten.

Medlemskap kostar 200 kr (150 för studenter och pensionärer). Konto 30 73 58-2

Kontakt: [email protected]

Ann Mari Engel

ordförande

Föreningen Frihetsteaterns vänner

[email protected]

STATSLÖSA PALESTINIER

18 mars 2020

DET KOM ETT MEJL….. 

till Palestinagruppen Stockholm gällande den sittstrejk som en grupp palestinier,  sedan den 8 januari 2020, utför i ett tält på Gustaf Adolfs torg i Göteborg. De är alla statslösa och kommer från det av Israel belägrade Gaza och Västbanken men också Libanon, Libyen, Saudiarabien, Kuwait, Jemen, Irak m fl länder. De har också alla fått avslag på sin ansökan om förnyat uppehållstillstånd. Många är familjer med barn som varit här mellan 2 – 16 år. De saknar personnummer och utan uppehållstillstånd får de inte arbeta, ha tillgång till vård, ha hyreskontrakt eller bankkonto och saknar det mesta som för oss andra är en självklarhet.

“De får klara sig själva. Vi tar Mohammed som har varit här i över tio år. År efter år har han gått omkring på Göteborgs gator i hopp om en fristad, något att kalla hem. Han får tillfälligt något år. Sedan tar det tillfälliga uppehållstillståndet slut. Han får inte förlänga. Han överklagar. Det förlängs. Förlängningen upphör. Han är hotad med utvisning. Han överklagar. Det förlängs. Detta har skett i nu tio år. Han har varit i Sverige i över tio år utan personnummer, utan att veta hur hans framtid blir, utan en fast bostad. Nu har han fått beslut om utvisning men han kan ju inte åka tillbaka. Förstår ni vad det gör mot en människa? Och det är inte bara Mohammed, det är hundratals palestinier i samma situation och många av dem barnfamiljer. Barnen mår mycket dåligt och föräldrarna beskriver detta som psykisk terror.”

Detta beskriver väl det limbo som asylsökande palestinier i Sverige upplever. 

Dessa personer är statslösa. Att vara statslös innebär att du inte har medborgarskap i något land någonstans i världen. De som sitter på Gustav Adolfs torg tillhör en grupp människor som varit på flykt ända sedan Israel/Palestina-konflikten inleddes 1948, antingen själva eller som barn till dem som flydde. Om en person som sökt asyl i Sverige får avslag på sin ansökan är det meningen att denne ska återvända till sitt hemland. Men de kan inte utvisas till Palestina då det pågår oroligheter i exempelvis Gazaremsan. Sverige har undertecknat konventionen om statslösa och har förbundit sig att bidra till UNHCR:s målsättning att avskaffa statslösheten till 2024 men har kritiserats för att inte ha en särskild procedur för statslösa.

Sittstrejken i Göteborg

En statlig utredning från 2017 (SOU 2017:84) föreslog att om en person söker asyl, och man från början vet att det föreligger verkställighetshinder för en avvisning eller utvisning, så skall vederbörande beviljas uppehållstillstånd. Detta ledde till en  Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) som utfärdades den 19 juni 2019. 

5 kap. 6 §  Utlänningslagen Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

Paragrafen ger i det första stycket vissa möjligheter till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter, för den som inte kan ges tillstånd på annan grund. Vid den samlade bedömningen som föreskrivs ska särskilt beaktas den enskilda personens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. I tredje stycket, som är nytt, föreskrivs att sådana ömmande omständigheter som kan utgöra grund för uppehållstillstånd enligt första stycket ska anses finnas om det råder ett praktiskt verkställighetshinder som har en bestående karaktär. 

Praktiskt verkställighetshinder är exempelvis att det inte finns något land att utvisa statslösa personer till eller när länder inte vill ta emot dem. 

“Ett exempel kan vara att deras föräldrar kanske flydde från kriget 1948, till Gazaremsan, men tog sig sedan vidare till något land i Gulfområdet för att söka arbete och bättre levnadsomständigheter. De kanske då har flyktingstatus enligt FN men har levt hela sina liv i Gulfområdet men aldrig varit i Gazaremsan, och sedan utvisats från Gulfområdet för där har palestinier heller aldrig fått några medborgerliga rättigheter”, förklarar Helena Lindholm, professor i Freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Följden för den här gruppen blir att de inte får stanna i Sverige, men inte heller kan utvisas. Det finns personer som levt så här i flera år i Sverige. De har fått avslag men skickas inte ut, utan stannar, men på grund av sin status har de inte rätt till arbetstillstånd, till studerandetillstånd eller till ordentliga bidrag.

Sverige får kritik av människorättsorganisationen Human Rights Watch för att försöka utvisa statslösa palestinier till Gulfländerna, trots att de i princip inte släpps in där.

“Det visar på en alarmerande okunskap om hur systemet i Gulfländerna fungerar”, säger Nicholas McGeehan, senior researcher på Human Rights Watch, i en kritik mot Sverige, och fortsätter “För att alls släppas in i till exempel Saudiarabien och Förenade Arabemiraten måste man först skaffa sig en så kallad sponsor, och genom sponsorn ett arbets- och uppehållstillstånd. Men det här är nästintill omöjligt att göra från Sverige. Och skulle den som är statslös ändå lyckas skaffa en sponsor så hamnar han eller hon i ett system som har kritiserats av människorättsorganisationer för att vara en form av modernt slaveri, där arbetstagaren är helt utlämnad åt arbetsgivaren”.

Låt oss hoppas att lagändringen i Utlänningslagen ändrar något av denna situation och vill ni stödja de sittstrejkande i Göteborg finns en namnlista här  https://www.mittskifte.org/petitions/lat-palestinierna-stanna-1#signature-form

Tove Sohlberg

Läsa mer: svt.se/nyheter/inrikes/professorn-statslosa-fran-palestina-hamnar-i-ett-limbo  https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2019-06/SFS2019-486.pdf https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/lat-statslosa-palestinier-fa-uppehallstillstand-i-sverige/ http://proletaren.se/artikel/asylsokande-palestinier-protesterar-fast-i-limbo-efter-migrationsverkets-beslut