KONTROLL AV DEN PALESTINSKA KROPPEN – EN DEL AV ISRAELS POLICY

28 feb. 2020

Förra veckan var händelserik. Gaza sköt raketer mot Israel som hämnd för att de dödat en ung man. Israel svarade med beskjutning av strategiska mål. Bakom dessa attacker ligger Israels strategi av ”necro-violence” det vill säga att vanhelga palestinska kroppar.

Under söndagen sköts cirka 20 raketer från Gaza in i de södra delarna av Israel. De flesta missiler stoppades av Israels missilsystem innan de tog mark. 

Islamiska Jihad (IJ) är en av två militanta grupper i Gaza och de tog också ansvar för beskjutningen på sin officiella hemsida. Den israeliska militären svarade med att skjuta raketer mot IJs träningsläger och platser för framställning av vapen i närheten av Damaskus.

Under måndagen sköts cirka 14 raketer in i södra Israel som svarade med att beskjuta strategiska mål för IJ i Gaza. Fyra palestinier uppgavs ha skadats samt två israeliska kvinnor varav en drabbats av chock och den andra ramlat och slagit i huvudet när hon springande sökte skydd.

FNs koordinator för fredsprocessen i Mellanöstern, Nickolay Mladenov, uppmanade till eld upphör och menade att detta endast "riskerar att dra in Gaza i en ny runda av fientligheter utan lösning i sikte". IJ annonserade eld upphör då de nu hämnats Israels attacker.

Men vad utlöste då dessa beskjutningar?

Sociala mediers kraft
Under söndagens morgon ser Israel Defense Forces (IDF) två män placera något explosivt vid stängslet som separerar Gaza och Israel och öppnar eld mot dem. En av männen, den 27-åriga Mohammed Al-Naim, avled på platsen och identifierades senare som medlem av Islamiska Jihad. Den andra personen skottskadades. En grupp palestinier skyndar sig fram med en skottkärra för att hämta männen men tvingades tillbaka då IDF öppnade eld mot dem. Två män fick skottskador i benen, uppger Gazas hälsominister.

IDF skickade istället fram en bulldozer, vilken åtföljdes av en stridsvagn, för att hämta kroppen på det sätt som de bedömde var bäst för deras egen säkerhet. Hela händelsen filmades av en lokal journalist, Muthana al-Najjar, spreds snabbt på sociala medier och uppmärksammades internationellt.

“Den israeliska bulldozern körde över al-Naims kropp och försökte flera gånger få upp den innan de återvände till Israel med kroppen dinglande från kanten av skopan”, berättar Muthana al-Najjar.

“Necro-violence”
Ordet är svårt att översätta och betydelsen av det lika svår att förstå. Förnedring av döda kroppar på sätt som detta men också att inte lämna ut kroppen till den dödes familj. al-Naims mor ber nu om att få tillbaka kroppen av sin döda son. Enligt Budour Hassan, juridisk rådgivare på Jerusalem Legal Aid and Human Rights Center (JLAC), är Israels användning av ”necro-violence” på palestinska kroppar en förlängning av kontrollen över befolkningen i de ockuperade områdena.

”Att vanhelga den döda kroppen av en ung, obeväpnad, man framför kameror från hela världen är ett avskyvärt brott som adderar till listan över många brott mot det palestinska folket”, säger Fawzi Barhoum, talesman för Hamas. Det är en del av en Israels policy som syftar till att kontrollera palestiniernas kroppar. 

Tove Sohlberg

Läsa mer?

https://www.bbc.com/news/world-middle-east-51608786 

https://www.aljazeera.com/news/2020/02/israel-slammed-necroviolence-bodies-palestinians-200224115508023.html

Krigsbrott är ingen turistattraktion

31 jan. 2020

– Vi är besvikna på företagen. Inte mycket har hänt sedan Amnesty för ett år sedan uppmanade de nätbaserade bokningsjättarna Airbnb, Booking.com, Expedia och TripAdvisor att upphöra med att förmedla boenden och turistaktiviteter i olagliga israeliska bosättningar på ockuperade palestinska områden. Det säger Ulrika Sandberg, sakkunnig för företagsansvar på Amnesty Sverige.

För ett år sedan rapporterade Amnesty hur de nätbaserade bokningsjättarna uppmuntrar turism i olagliga israeliska bosättningar och på så vis bidrar till deras existens, ekonomi och expansion. Trots detta fortsätter de fyra företagen att tjäna pengar på denna illegala situation.

– Det är vidrigt och det är dags för företagen att stå upp för mänskliga rättigheter. Amnesty uppmanar företagen att dra sig ur alla boenden och turistaktiviteter på ockuperade områden, eller sådana aktiviteter som gynnar israeliska bosättare. Palestinier utsätts för människorättskränkningar. Krigsbrott är inte en turistattraktion, sade Ulrika Sandberg, när rapporten "Destination: Occupation" offentliggjordes för ett år sedan.

Idag konstaterar hon att några av företagen kom med uttalanden, som Amnesty hoppades skulle innebära förändringar i deras verksamhet i Palestina.

I april meddelade Airbnb att de visserligen inte skulle sluta förmedla boenden på ockuperade palestinska områden, men att de skulle skänka vinsterna till ideella organisationer för humanitärt flyktingbistånd runt om i världen.

Amnesty kommenterade Airbnbs tillkännagivande:

– Airbnb:s beslut att fortsätta att verka i olagliga israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken är ett förkastligt och fegt drag, ett förödande slag mot palestiniernas mänskliga rättigheter.

Uttalandet fortsätter:

– Detta beslut är en skamlig abdikering av Airbnb från ansvaret att respektera humanitära och mänskliga rättigheter oavsett var de verkar i världen. Det avslöjar också hur ihåligt deras påståenden om att de är ett företag som värderar mänskliga rättigheter är.

På den internationella flyktingdagen den 20 juni 2019 uppmanade TripAdvisors vd andra företag att bidra till att lösa flyktingkrisen och donera pengar till humanitära organisationer för att stödja och hjälpa flyktingar att återuppbygga sina liv och återta sin framtid. Men i ockuperade palestinska områden bidrar företagets fortsatta verksamhet tvärtom till att förvärra situationen för de boende i ett av världens största flyktingområden.

Amnesty har krävt att FN öppnar den databas, som finns över vilka företag som är aktiva på ockuperade palestinska områden för insyn. Sverige har tryckt på i frågan, men ännu så länge utan resultat.

– Vår kampanj fortsätter, men vi har ännu inte fattat beslut om vilken strategi vi ska använda för att komma vidare, säger Ulrika Sandberg.

Text: Ingemar Björklund
Foto: Amnesty International

Gazas glömda barn

24 jan. 2020

Över en miljon barn i Gaza har under sin korta livstid upplevt fyra krig och lever under ständigt hot om nya attacker. Många av barnen har på nära håll bevittnat krigets fasor av död och våld. Detta i kombination med Gazas isolering från omvärlden, fattigdomen och en extrem arbetslöshet har skapat djupa sår och trauman hos många barn och unga på den blockerade Gazaremsan. Psykologen Josefin Mannberg har arbetat med barn med autism i Gaza.

Josefin Mannberg är psykolog och KBT-psykoterapeut. Hon arbetar sedan drygt 20 år på Habiliteringen i Uppsala. Tillsammans med sina kollegor, barnöverläkarna David Henley och Henrik Pelling samt logopeden Lena Nilsson, alla med lång erfarenhet av att jobba med barn med autism, har hon samarbetat med Gaza Community Mental Health. De har genomfört ett treårigt projekt med utbildning av vårdpersonal i Gaza, som arbetar med familjer vars barn har autism.

Gaza Community Mental Health är en icke statlig organisation och har sedan decennier framgångsrikt arbetat med barn som lever under traumatiserade förhållanden genom att använda sig av så kallade ”training trainers”, som hjälper både familjer och skolpersonal att stötta barnen så att de kan hantera sin situation. Att arbeta med ”training trainers ” är effektivt.  Det innebär i korthet att träna en person som sin tur tränar en annan person, exempelvis föräldrar.

År 2015 startade Josefin Mannberg och hennes kollegor ett projekt med specifik inriktning att utbilda personal som jobbar med små barn med autism, som är en högriskgrupp i konfliktområden. Här är gapet mellan behov och resurser extra stort. Det finns inte mycket forskning inom området, men de studier som finns menar att barn med särskilda behov löper 3–5 gånger så stor risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp i krigssituationer.

Hjälp till självhjälp
Projektet pågick mellan 2015 och 2017. Personal från sex autismcentra i Gaza deltog. Enligt Josefin Mannberg var syftet att utbilda personalen så att de i sin tur kan ge föräldrar redskap för hjälp till självhjälp för att kunna utöva ett föräldraskap även under de svåraste förhållandena. Det handlar om föräldrar som ofta själva är traumatiserade, vilket ger dem sämre möjligheter att ge extra stöd åt sina barn med särskilda behov. Samtidigt saknar såväl sjukvård och skola såväl kunskap som resurser för att kunna hantera problematiken. Många gånger förlitar sig vården helt på medicinering med psykofarmaka. 

Det finns också en kulturell stigmatisering kring barn med funktionshinder. Ett barn med autism bryter ofta mot det omgivande samhällets normer, vilket kan innebära en skam för familjen.  

Lägre läkemedelsanvändning
Trots alla svårigheter med att arbeta i Gaza menar Josefin Mannberg att projektet har varit framgångsrikt. Under de tre år som projekt har pågått har de mött engagerade medarbetare inom vården i Gaza – specialpedagoger, psykologer, socialarbetare och barnpsykiatriker – och ett flertal familjer med autistiska barn.

De har arbetat fram metoder för kognitivt stöd och olika kommunikationshjälpmedel som har gett barnen möjlighet att komma till tals. Metoderna har anpassats till kulturen. Samtidigt berättar Josefin Mannberg att hon ofta möts av samma frågor från oroliga föräldrar i Sverige som i Gaza. Likheterna var större än hon hade väntat sig.

– Föräldrarnas oro kring sitt barn är samma här, som där.

Behovet av att ens ska barn passa in i ett individbaserat samhälle som Sverige påminner om samma behov som finns i ett mer kollektivt samhälle som Gaza, fast i en helt annan kontext under extremt svåra förhållanden. 

Alla centra, som har deltagit i autismprojektet har utvecklat kulturellt anpassade föräldrautbildningar. Minskning av användandet av psykofarmaka har minskat. Och erfarenheterna har spridits till andra via föreläsningar, radio, tv och andra medier. 

– Jag känner en stor ödmjukhet och blir också inspirerad av föräldrarnas och personalens stora engagemang. Det går, mot alla odds, att förbättra livskvalitén för barn med autism även under de svåraste av omständigheter, säger Josefin Mannberg.

Text: Caroline Campbell

Projektet har finansierats av Palestinainsamlingen med generösa bidrag från Brödet & Fiskarna i Västerås. Palestinagrupperna i Sverige har samarbetat med Gaza Community Mental Health Programme i mer än 25 år.

Dina skattepengar går till israeliska militärföretag

21 jan. 2020

EU:s forskningsfonder är en viktig finansieringskälla för israeliska företag och statliga institutioner, bland dem ett antal militära företag och företag som är involverade i olagliga israeliska bosättningar. Även om Israel inte är ett EU-land har israeliska sökande sedan 1995 kunnat få tillgång till EU:s forskningsfonder på samma sätt som EU:s medlemsländer genom associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Under många år har det europeiska och palestinska civilsamhället och organisationer för mänskliga rättigheter varit bekymrade över att de europeiska skattebetalarnas pengar kanaliseras till israeliska företag och institutioner som anklagas för krigsförbrytelser och är inblandade i brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Europeiska unionen har i flera år uttryckt djup oro och fördömt både Israels dödande av civila och Israels olagliga bosättningar. Ändå finansierar EU just de företag som upprätthåller denna olagliga verksamhet. Under den senaste finansieringscykeln Horizon 2020, fick de två största israeliska militära företagen, Elbit Systems och Israel Aerospace Industry, nästan 10 miljoner euro av de europeiska skattebetalarnas pengar.

Nu har European Coordination of Committees and Associations for Palestine, ECCP, skrivit en rapport som analyserar och beskriver hur EU kanaliserar europeiska skattebetalares pengar till israeliska enheter som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot internationell rätt.

Medan Israel, som ockupationsmakt, bär huvudansvaret för att säkerställa respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter för den ockuperade palestinska befolkningen, har även länder som inte är part i konflikten, såsom EU och dess medlemsländer, också en skyldighet att inte hjälpa, assistera eller samarbeta med företag eller organisationer som bryter mot internationell rätt.

EU fortsätter att bryta mot sina egna direktiv och åtaganden till internationell rätt genom att finansiera israeliska enheter på palestiniernas bekostnad.

Läs hela rapporten EU and Israel - The Case of Complicity.

AP-fondernas etikråd avråder från Elbit Systems
De svenska AP-fondernas etikråd rekommenderar pensionsfonderna att inte ha innehav i Elbit Systems. Rekommendationen följts av samtliga fonder. Etikrådet skrev redan 2010 "Kan kopplas till kränkning av internationell humanitär rätt i strid med fjärde Genèvekonventionen. Både den Europeiska Unionen och den svenska regeringen är tydliga i att både de delar av separationsbarriären och de bosättningar som är uppförda av Israel på ockuperat område strider mot folkrätten och då mer specifikt artikel 49 i fjärde Genèvekonventionenen. Konventionen säger att den ockuperande makten inte får deportera eller transferera delar av sin civila befolkning in i territoriet den ockuperar". Läs deras rapport (sidan 19).