Häv blockaden – rädda liv i Gaza

3 apr. 2020

Det är inte svårt att föreställa sig den humanitära katastrof som kan komma att bli verklighet för Gazaborna när smittan början spridas.

Det är allvar nu. De två första fallen av Corona har upptäckts efter att två palestinier återvänt till Gaza efter en resa till Pakistan. De två första fallen i ett område som många gånger kallats världens största utomhusfängelse. Situationen är alarmerande. Gazaremsan utgör ett område mindre än halva Öland. På denna yta samsas två miljoner människor.

Trots myndigheternas uppmaningar om att människor ska hålla distans till varandra är detta snarast att beskriva som en omöjlighet i Gaza. Mer troligt är tyvärr att denna smitta, som i våra västerländska länder med all förberedelse vi kan förmå oss ändå sprider sig, kan komma att sprida sig som en löpeld bland befolkningen i Gaza. En sådan utveckling är inte sjukvården i Gaza varken beredd på eller kapabel att hantera.

Gazaremsan är ett område där befolkningen varken får ta sig in eller ut ur området på grund av den israeliska blockaden. Landgränser, hav och luftrum kontrolleras av den israeliska staten, som hårt begränsar vad som tas in och ut ur Gaza. Medicin och medicinsk utrustning kontrolleras hårt och stora mängder hindras från att ta sig in. 

Vatten kan inte renas därför att utrustning för vattenrening stoppas vid gränsen. Det medför att 97 procent av Gazas vatten är helt odrickbart. Sådana för oss basala saker som elektricitet finns bara några timmar om dygnet i Gaza. Det är inte svårt att föreställa sig den humanitära katastrof som kan komma att bli verklighet för Gazaborna när smittan början spridas.

För frågan är nog inte om den sprids, utan just när. Coronakris­en ställer hårda krav på oss som människor. Samarbete är enda vägen fram. Därför aktualiseras kravet på Israel åter. Häv blockaden!

Alexander Petersson

Ordförande, Palestinagruppen Stockholm

Tidigare publicerad i ETC

FRIHETSTEATERN - Ett hopp i mörkret

30 mars 2020

The Freedom Theatre heter en teater i Jenin som i flera decennier fungerat som ett andningshål för den instängda befolkningen i flyktinglägret. Barn och unga har här ett kulturhus som ger dem möjligheter till skapande aktiviteter på alla områden och på teaterscenen visas professionella föreställningar för barn, unga och vuxna.

”Resistance Trough Art” är teaterns devis som visar att man kan göra motstånd mot ockupationen på andra sätt än med vapen i hand. Det ha blivit en livsviktig lärdom för många unga i lägret.

Flyktinglägret i Jenin med sina 16 000 invånare är ett område i Palestina som har drabbats hårt av den israeliska ockupationen. Barnen i lägret växer upp i en miljö av konstant kamp och våld. I slutet av 1980-talet startade Arna Mer Khamis, aktivist och socialterapeut av judisk börd tillsammans med andra flera barncentra och en barnteater i lägret. För sitt arbete belönades hon 1993 i Sverige med det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award. Under den israeliska invasionen år 2002 demolerades teatern tillsammans med större delen av Jenins flyktingläger.

Några år senare föddes idén om en ny teater. I arbetsgruppen ingick bland andra Arnas son, filmaren och skådespelaren Juliano Mer Khamis, en svensk-judisk aktivist och en av ledarna för den palestinska motståndsrörelsen.

2006 öppnade The Freedom Theatre i Jenins flyktingläger. Juliano Mer Khamis var teaterns konstnärliga ledare tills han 2011 mördades utanför teatern, en djupt tragisk händelse och ett ännu ouppklarat brott som för en tid försatte teatern i chock. Men teatern är idag åter verksam, aktiv och närvarande i samhället, där den utgör ett viktigt kulturcentrum.

The Freedom Theatre driver en professionell teaterutbildning och dramakurser för barn och ungdomar, kurser i fotografi för tonåringar och unga vuxna, skapande skrivande för ungdomar och verksamhet med inriktning på filmskapande. Teatern producerar föreställningar för både unga och vuxna. Den har de senaste åren genomfört turnéer i såväl Palestina som Indien, USA och Europa och har många internationella samarbeten. Den treåriga teaterutbildningen har byggts upp med pedagoger och volontärer från Sverige och flera andra länder. En grupp nya studenter startade sin utbildning i januari 2019.

Den 4 -8 april skulle The Freedom Theatre ha hållit sin årliga festival som också är en minnesdag för grundaren Juliano, som sköts den 4 april. Vi är flera från den svenska vänföreningen såg fram emot att åka dit men det är förstås omöjligt och allt är avlyst.

Teatern kommer dock under festivaldagarna att lägga ut en del material från de palestinska grupper som skulle ha medverkat på sin hemsida: www-thefreedomtheatre.org

Frihetsteaterns vänner är en svensk förening med syfte att stödja teatern ekonomiskt, informera om dess verksamhet och att ordna utbyten och samarbeten.

Medlemskap kostar 200 kr (150 för studenter och pensionärer). Konto 30 73 58-2

Kontakt: [email protected]

Ann Mari Engel

ordförande

Föreningen Frihetsteaterns vänner

[email protected]

STATSLÖSA PALESTINIER

18 mars 2020

DET KOM ETT MEJL….. 

till Palestinagruppen Stockholm gällande den sittstrejk som en grupp palestinier,  sedan den 8 januari 2020, utför i ett tält på Gustaf Adolfs torg i Göteborg. De är alla statslösa och kommer från det av Israel belägrade Gaza och Västbanken men också Libanon, Libyen, Saudiarabien, Kuwait, Jemen, Irak m fl länder. De har också alla fått avslag på sin ansökan om förnyat uppehållstillstånd. Många är familjer med barn som varit här mellan 2 – 16 år. De saknar personnummer och utan uppehållstillstånd får de inte arbeta, ha tillgång till vård, ha hyreskontrakt eller bankkonto och saknar det mesta som för oss andra är en självklarhet.

“De får klara sig själva. Vi tar Mohammed som har varit här i över tio år. År efter år har han gått omkring på Göteborgs gator i hopp om en fristad, något att kalla hem. Han får tillfälligt något år. Sedan tar det tillfälliga uppehållstillståndet slut. Han får inte förlänga. Han överklagar. Det förlängs. Förlängningen upphör. Han är hotad med utvisning. Han överklagar. Det förlängs. Detta har skett i nu tio år. Han har varit i Sverige i över tio år utan personnummer, utan att veta hur hans framtid blir, utan en fast bostad. Nu har han fått beslut om utvisning men han kan ju inte åka tillbaka. Förstår ni vad det gör mot en människa? Och det är inte bara Mohammed, det är hundratals palestinier i samma situation och många av dem barnfamiljer. Barnen mår mycket dåligt och föräldrarna beskriver detta som psykisk terror.”

Detta beskriver väl det limbo som asylsökande palestinier i Sverige upplever. 

Dessa personer är statslösa. Att vara statslös innebär att du inte har medborgarskap i något land någonstans i världen. De som sitter på Gustav Adolfs torg tillhör en grupp människor som varit på flykt ända sedan Israel/Palestina-konflikten inleddes 1948, antingen själva eller som barn till dem som flydde. Om en person som sökt asyl i Sverige får avslag på sin ansökan är det meningen att denne ska återvända till sitt hemland. Men de kan inte utvisas till Palestina då det pågår oroligheter i exempelvis Gazaremsan. Sverige har undertecknat konventionen om statslösa och har förbundit sig att bidra till UNHCR:s målsättning att avskaffa statslösheten till 2024 men har kritiserats för att inte ha en särskild procedur för statslösa.

Sittstrejken i Göteborg

En statlig utredning från 2017 (SOU 2017:84) föreslog att om en person söker asyl, och man från början vet att det föreligger verkställighetshinder för en avvisning eller utvisning, så skall vederbörande beviljas uppehållstillstånd. Detta ledde till en  Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) som utfärdades den 19 juni 2019. 

5 kap. 6 §  Utlänningslagen Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

Paragrafen ger i det första stycket vissa möjligheter till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter, för den som inte kan ges tillstånd på annan grund. Vid den samlade bedömningen som föreskrivs ska särskilt beaktas den enskilda personens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. I tredje stycket, som är nytt, föreskrivs att sådana ömmande omständigheter som kan utgöra grund för uppehållstillstånd enligt första stycket ska anses finnas om det råder ett praktiskt verkställighetshinder som har en bestående karaktär. 

Praktiskt verkställighetshinder är exempelvis att det inte finns något land att utvisa statslösa personer till eller när länder inte vill ta emot dem. 

“Ett exempel kan vara att deras föräldrar kanske flydde från kriget 1948, till Gazaremsan, men tog sig sedan vidare till något land i Gulfområdet för att söka arbete och bättre levnadsomständigheter. De kanske då har flyktingstatus enligt FN men har levt hela sina liv i Gulfområdet men aldrig varit i Gazaremsan, och sedan utvisats från Gulfområdet för där har palestinier heller aldrig fått några medborgerliga rättigheter”, förklarar Helena Lindholm, professor i Freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Följden för den här gruppen blir att de inte får stanna i Sverige, men inte heller kan utvisas. Det finns personer som levt så här i flera år i Sverige. De har fått avslag men skickas inte ut, utan stannar, men på grund av sin status har de inte rätt till arbetstillstånd, till studerandetillstånd eller till ordentliga bidrag.

Sverige får kritik av människorättsorganisationen Human Rights Watch för att försöka utvisa statslösa palestinier till Gulfländerna, trots att de i princip inte släpps in där.

“Det visar på en alarmerande okunskap om hur systemet i Gulfländerna fungerar”, säger Nicholas McGeehan, senior researcher på Human Rights Watch, i en kritik mot Sverige, och fortsätter “För att alls släppas in i till exempel Saudiarabien och Förenade Arabemiraten måste man först skaffa sig en så kallad sponsor, och genom sponsorn ett arbets- och uppehållstillstånd. Men det här är nästintill omöjligt att göra från Sverige. Och skulle den som är statslös ändå lyckas skaffa en sponsor så hamnar han eller hon i ett system som har kritiserats av människorättsorganisationer för att vara en form av modernt slaveri, där arbetstagaren är helt utlämnad åt arbetsgivaren”.

Låt oss hoppas att lagändringen i Utlänningslagen ändrar något av denna situation och vill ni stödja de sittstrejkande i Göteborg finns en namnlista här  https://www.mittskifte.org/petitions/lat-palestinierna-stanna-1#signature-form

Tove Sohlberg

Läsa mer: svt.se/nyheter/inrikes/professorn-statslosa-fran-palestina-hamnar-i-ett-limbo  https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2019-06/SFS2019-486.pdf https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/lat-statslosa-palestinier-fa-uppehallstillstand-i-sverige/ http://proletaren.se/artikel/asylsokande-palestinier-protesterar-fast-i-limbo-efter-migrationsverkets-beslut

DET NYA SVAGA ÄR DEN NYA SORTENS ÖVERSITTERI

12 mars 2020

Jag anser att jag ställer mig på de svagas sida. Likaså på den sidan som orsakar minst skada. Det är därför jag ställer mig på palestiniernas sida. 
Man ska inte sympatisera med den svaga människan längre. Det moderna sättet är att främst se om sitt egna hus och ha respekt för alla som utgör en auktoritet i praktiken. Med andra ord: ”Sköt dig själv, skit i andra och stå upp för de starka”. Med det här synsättet i bakhuvudet kan man även gå ett steg längre och osynliggöra den andra sidan helt. Medan smarta israeliska missiler skapar ruiner i civila bostadsområden i Gaza klagar den israeliska sidan över att behöva fly till skyddsrum. 

Vem bryr sig om saudikoalitionens angrepp på fattiga jemeniter? Eller folkmordet i Burma? 
Den exkluderande nationalismen är på frammarsch i Europa, men också i Brasilien och i USA, och på Filippinerna kan fascistledaren Rodrigo Duterte skryta med hur många missbrukare han mördar utan att skapa ett ramaskri i FN. För att inte tala om situationen i Gaza, som helt ignoreras när det gäller praktisk handling. Det är den tredelade kärnan; vanligt folk i vår vardag håller sig ofta helt omedvetna och fokuserar hellre på sådant som drabbar dem personligen — medan FN diskuterar allt i olika grad utan att göra något — och media hittar en medelväg mellan den vanliga människan och det som händer ute i världen. 

FN diskuterar.

Det vänsterpolitiska lägret för en kamp mot en värld som sätter den starka sidan främst. Men det finns även gott om starka översittare som ser sig själva som komponenter av den svaga sidan. Till och med Breivik påstod sig föra en kamp mot de starka. Vanliga smygrasister kände sig åsidosatta under alltför lång tid av politisk stelbenthet och tar nu ut sin revansch i nationalismens radikala retorik. 

Det är inte bäst att saker får vara så som de alltid har varit 
En ny kulturrevolution som diskar ut stekpannans förstelnade flottlager och häller i en förändring behövs — eftersom saker inte alls mår bäst av att vara så som de alltid har varit. 

I det här klimatet har Israels allt mer extremistiska politik gjorts rumstempererad. När de bryter mot de mänskliga rättigheterna ses de som ett föredöme i att bekämpa terrorism och rent allmänt som pragmatiker och föredömen för en vassare form av patriot act. FN:s stelbenta syn kan inte appliceras på den praktiska situationen. I övrigt vänder gemene man bort blicken medan rättskämpar står lamslagna. 

Men de åsidosatta har blivit lurade. För i motsats till vad de tror representerar det nya svaga egoism, översitteri och empatilöshet.

Fredrik Wadman
Medlem i Palestinagrupperna i Sverige, har hjälpt Ship to Gaza, grundare till gruppen Israel-Palestinagruppen på Facebook. Har varit på Västbanken flera gånger bland annat med ett internationellt gäng för att plocka oliver.