Arkeologi som vapen
Arvet efter kolonialism och nationalism i Palestina, Israel och på Cypern
Denna studie består av några reflektioner kring sambandet mellan arkeologi och nationalism i Palestina och Israel, samt effekterna av kolonialismen som haft ett djupgående inflytande på kulturarvet i Palestina och Israel. Under 1800- och 1900-talen utövades arkeologi i Palestina främst av utlänningar från Väst, som fokuserade på vad de ansåg vara viktigt ur sitt perspektiv. Politiska avsikter låg i allmänhet bakom olika arkeologiska expeditioner i Medelhavsområdet.
I Israel har arkeologi och religion utnyttjats för att bygga upp den israeliska staten och spelar fortfarande en avgörande roll för att rättfärdiga Israels territoriella krav. Berättelser och myter om forntiden har konstruerats för politiska syften. Och används ännu i stor utsträckning för att hävda en förmodad kontinuitet med det forntida Israel. Israelerna menar att de erövrade Palestina under Guds beskydd, som de anser gav dem besittning av landet. Detta har förvandlat arkeologin i Israel till ett effektivt politiskt verktyg.
I Palestina har arkeologin djupa koloniala rötter, vilket är ett arv från det brittiska mandatet mellan 1920 och 1948. Landet har stått i centrum för judiska, kristna och muslimska intressen i årtusenden, vilket illustreras av det rika arkeologiska, historiska och religiösa arvet - i synnerhet i Gazaremsan. Kulturarvet är av enorm betydelse och utgör en del av palestiniernas identitet i en begränsad och ockuperad tillvaro. När staten Israel bildades 1948 fick den bibliska arkeologin genast hög prioritet. Den bibliska världsbilden har dominerat eftersom judiska och kristna fundamentalister i över hundra år finansierat arkeologiska projekt, genomfört utgrävningar samt med ensamrätt tolkat fornfynden. Den bibliska arkeologin har blivit en miljardindustri och en ultrareligiös, amerikansk specialitet, präglad av bedrägerier och forskningsfusk. Hundratals platser i Palestina har plundrats och en illegal handel med kulturförermål har länge pågått. Handel med antikviteter har varit laglig i Israel sedan 1978 och en blomstrande antikhandel hjälper till med att erbjuda förfalskad dokumentation. Denna marknad är ett effektivt medel för penningtvätt och smuggling av plundrade antikviteter från hela Mellanöstern. Många föremål kan ha kommit från National Museum of Iraq, som plundrades efter den amerikanska invasionen 2003. USA-baserade konsthandlare och miljardärer har köpt tusentals irakiska fornfynd från återförsäljare i Förenade Arabemiraten och smugglade dem senare till USA och Israel med hjälp av förfalskade dokument.
Det internationella samarbetet är oerhört viktigt för Palestina och har fungerat bra. Ett exempel är den palestinsk-svenska utgrävningen vid Tell el-Ajjul i Gaza i södra Palestina som pågick under flera säsonger 2000 och 2003. Gaza har sällan förknippats med vare sig arkeologi eller en lång och rik historia. I tusentals år var platsen ett handelscentrum och en förbindelselänk mellan Asien, Afrika och Europa. På 1300-talet f.Kr. fanns här en av det faraoniska Egyptens yttersta utposter på gränsen mot Kanaan. Ruinerna av en stor bronsåldersstad har grävts fram i Gaza och har visat sig vara ett stort handelscentrum från omkring 1650 till 1300 f.Kr.
Sedan oktober 2000 har omistliga kulturarv i Palestina drabbats av bombanfall som orsakat förödelse. Belägringar, utegångsförbud och militära avspärrningar har hindrat palestinska myndigheter från att skydda kulturarvet. Under det senaste kriget mot Gaza 2023/2024 utplånades en forntida hamn och en oskattbar osmansk byggnad. Nästan 200 platser av historisk betydelse har förstörts eller skadats i israeliska flygräder i Gaza under de senaste 150 dagarna. Museer, moskéer, kyrkor och och kloster – inget har sparats.
Betydelsen av Palestinas rika kulturarv undergrävs kontinuerligt av ockupation och konfiskering av mark sedan staten Israel bildades. Ett annat hot är den mur som Israel har låtit bygga och som skär in i Västbanken och Gaza. När muren är klar kommer Israel att ha kontroll över mer än 4500 fornminnesplatser.
Forskare anser idag att arkeologer har en viktig roll och behöver ta ett mer etiskt förhållningssätt till politiken i den region där de arbetar. All forskning om det förflutna är influerad av politik och samtida perspektiv och det är av stor vikt att arkeologer tar aktiv ställning mot politiskt missbruk. Arkeologin exploaterats av högerextrema rörelser och politiska partier som konstruerat falska berättelser om ett storslaget förflutet och gör anspråk på äganderätt till kulturarvet. Inom arkeologin finns också problemet med populism, som ofta förknippas med extrem nationalism och rasism. Arkeologer och genetiker har under de senaste åren sett hur fynd av förhistoriskt DNA har misstolkats och använts som argument om ras och etnicitet.
Ny bok: https://uploads.staticjw.com/pa/palestinagruppenstockholm/archaeology-as-a-weapon.pdf
Marie-Louise Winbladh
Arkeolog, författare, forskare
Intendent för Cypernsamlingarna 1971-2001
http://cypernochkreta.dinstudio.se
Andra inlägg
- Om det oacceptabelt acceptabla
- Två läsvärda böcker om livet i Palestina
- Nakba 2025
- Ockupationen och den palestinska barnboken
- Sjukvårdskrisen i Gaza: En humanitär katastrof
- IDF och det palestinska skolsystemet: Att ödelägga en generation
- FN-experter: Stater måste följa ICJ:s yttrande
- Vi måste tala om ockupationen!
- Flyktingar i generationer fortfarande på flykt