Mellanöstern – allianser, ärkefiender och syndabockar

6 jan. 2020

Människor med inflytande hanterar världen som ett schackbräde. Politiska och religiösa ideologier är underordnade i strävan efter makt, kontroll och ekonomiska fördelar. Kaos skapar strategiska fördelar. För att inte tala om att det gynnar vapenindustrin.

Grovt förenklat består Mellanöstern av två läger, nämligen Iran och Saudiarabien. Och de har olika allierade. Det skriver Fredrik Wadman, initiativtagare till Facebookgruppen Israel-Palestina-konflikten.

Vännerna USA och Israel har ett slags samförstånd med Saudiarabien — även att de är ideologiska ärkefiender. Saudiarabien har viss enad front med andra oljeländer.

Att USA allierar sig med Saudiarabien och andra gulfstater handlar givetvis om oljeberoendet. Ett splittrat Mellanöstern och en allians med oljestaterna innebär att USA slipper ett oljeembargo likt det de utsattes för i början av 1970-talet.

Iran har finansierat och stöttat den libanesiska milisen Hizbollah* (vars politiska gren ingår som en komponent i Libanons mycket ostadiga parlament) och de palestinska organisationerna Hamas och Islamiska Jihad.

I Syrien-kriget har Iran och framför allt Hizbollah hjälpt al-Assad och den syriska regimen att bekämpa ISIS och mindre al-Qaida-anslutna grupper. Hamas var där endast en kortare period.

Iran och Israel är ärkefiender. Likaså Hizbollah och Israel.

Oman har länge varit neutralt när det gäller global diplomati. Men under 2013 var landet värd för hemliga samtal mellan Iran och USA, vilket ledde till det historiska kärnvapenavtalet som undertecknades två år senare.

USA menar att Irans toppman, generalen Qassem Soleimani, har spridit oro samt planerade flera attacker mot amerikanska medborgare/institutioner i länder i Mellanöstern — varpå de mördade honom i en drönarattack häromdagen.

Israels prioritet i Syrien-kriget, när de har utfört attacker där, har varit att bekämpa Iran och Hizbollah — och att försvara sin ockupation och annektering av syriska Golanhöjderna. Annekteringen är olaglig, enligt internationell rätt och fördöms av både FN och EU. Israeliska produkter från Golanhöjderna måste numera märkas, enligt EU-domstolen, så att konsumenter kan göra medvetna val.

Medan Ryssland helhjärtat har gått in för att stötta al-Assad-regimen har USA bistått kurdernas kamp mot ISIS i Syrien, samtidigt som de har grunnat över hur de ska få bort diktatorn Bashar al-Assad från makten. Under hösten 2019 övergav USA kurderna och gav fritt fram för Turkiet att ”hantera” kurderna.

I Irak står flera milisgrupper till regimens förfogande och är en koalition mellan irakiska styrkor, iranska styrkor och Hizbollah — med amerikanska NATO-styrkor som en slags ”demokratiserande” övervakare.

I augusti 2019 misstänktes Israel (även av USA i ett fall) ha utfört attacker i det instabila uppbyggandet av Irak. Sedan dess har vreden mot både Israel och USA ökat i Irak.

I oktober utbröt protester i Irak mot regimen, som ansågs vara korrupt, i och med usel levnadsstandard trots omfattande oljetillgångar, samt mot Irans växande inflytande i Irak. Sammandrabbningarna med regimstyrkor resulterade i det största blodbadet sedan USA störtade Saddam Hussein.

Jordanien och Israel har visserligen ett fredsavtal sedan 1994, men relationerna är stundtals frostiga. I november 2019 meddelade kung Abdullah att landet inte kommer att förlänga markavtalet, som har gett Israel tillgång till två jordanska markområden vid gränsen. Den 1 januari började ett Texasägt företag leverera israelisk gas till Jordanien under en tremånaders testperiod. Det har lett till omfattande protester i Jordanien för att landet använder ”stulen gas från det ockuperade Palestina”.

Israel har tillkännagett planer på en järnvägsförbindelse mellan Saudiarabien, via Jordanien, till Israels kust vid Medelhavet. Järnvägen ska, enligt planerna, gå genom Västbanken.

Under förra året meddelade Oman att de ska öppna en ambassad på Västbanken. Det ligger i linje med Omans ”broderliga stöd för palestinierna”, enligt utrikesministern i Oman.

Qatar har sedan 2012 varit en stor bidragsgivare till hälso- och sjukvården i Gaza. Förra året gav de, för första gången, även stöd till den Palestinska Myndigheten på Västbanken.

Syndabockar
Orsakerna till splittringen mellan länderna i Mellanöstern har varierat, likaså vilka länder som har utsetts till syndabockar. Men det borde åtminstone stå alla klart att inget land agerar med trupper i andra länder utan att själva se en vinst av det. Ingen bryr sig om de vanliga människorna, som tvingas leva i kaos, krig, ockupation och belägring.

Fredrik Wadman

*Hizbollahs militära gren betraktas som en terrororganisation i Sverige, däremot inte deras politiska och sociala gren.

Bojkottrörelsens framgångar under 2019

3 jan. 2020

Den internationella bojkottrörelsen har skördat flera framgångar under det gångna året. Det skriver BDS Movement när de summerar året. 

BDS är en internationell kampanj grundad på ett palestinskt upprop 2005 då över 170 palestinska organisationer samlades i en ickevåldskampanj med kravet på bojkott, desinvesteringar och sanktioner mot Israel, så länge ockupationen av Palestina och folkrättsbrotten mot palestinier pågår. Det är en etablerad ickevåldsmetod. BDS-rörelsen bekämpas av den israeliska regimen och vissa organisationer och politiska partier runt om i världen.

Här är några exempel på 2019 års framgångar.

Sydafrika har kallat hem sin ambassadör och nedgraderat relationerna med Israel.

Ledande europeiska fackföreningar – European Federation of Public Services Unions, som representerar åtta miljoner personer, och Storbritanniens Trades Union Congress, som representerar sex miljoner personer – har begärt att frihandelsavtalet mellan EU och Israel ska avslutas eller att vapenförsäljningen till Israel ska upphöra.

Stora internationella företag – Macquarie i Australien, Bombardier i Kanada, Alstom i Frankrike och Siemens i Tyskland – avstod från att lägga bud på att bygga Israels olagliga bosättarjärnväg på stulen palestinsk mark i Östra Jerusalem.

Flera kulturarbetare – författare, skådespelare, musiker och bildkonstnärer – ställde in uppträdanden och/eller uttryckte sitt stöd för den kulturella bojkotten av apartheidstaten Israel. Mer än 150.000 människor, hundratals kulturarbetare och mer än 100 HBTQ-organisationer anslöt sig till en bojkott av Eurovision-finalen i Tel Aviv. Endast 10 procent av de förväntade turisterna kom till evenemanget.

Kampanjer för ett militärt embargo mot Israel tilltog och vann segrar. Det franska försäkringsbolaget AXA avstod delvis från investeringar i det israeliska vapenföretaget Elbit Systems. 200 organisationer och personer som representerade södra halvklotet förenades i en uppmaning till militärt embargo mot Israel.

Den årliga Israeli Apartheid Week den 18 mars till 8 april omfattade mer än 200 evenemang i 30 länder på fem kontinenter. Syftet är att väcka uppmärksamhet kring Israels apartheidpolitik och lagar mot det palestinska folket och att öka stödet för bojkott, desinvesteringar och sanktioner mot Israel.

I Europa gjordes framsteg när det gäller att förbjuda varor och tjänster som produceras i Israels olagliga bosättningar. EU-domstolen har beslutat att varor från bosättningar måste märkas. Det irländska parlamentet granskar en proposition om att förbjuda varor från bosättningar. Oslos kommunfullmäktige har förbjudit upphandlingar av varor och tjänster från bosättningarna.

Stödet har tilltagit för akademisk bojkott av Israel och för att förhindra investeringar på israeliska universitet. En institution vid New York University och styrelsen för det amerikanska Pitzer College, Jamia Millia Islamia University i New Delhi och det brittiska sällskapet för mellanösternkunskap har vidtagit bojkottåtgärder. En rådgivande ansvarskommitté vid det amerikanska Brown University har rekommenderat att universitetet ska avstå från investeringar i företag som medverkar till Israels förtryck

Den amerikanska episkopalkyrkan, med sina 1,7 miljoner medlemmar, har röstat för att avstå från investeringar i företagen Caterpillar, Motorola Solutions och Israel Discount Bank med anledning av deras delaktighet i Israels brott mot de mänskliga rättigheterna.

Fackföreningar har verkat för en utvidgning av kampanjen för bojkott av Hewlett Packard, inkluderande Nederländernas centralförbund FNV med dess 1,2 miljoner medlemmar, den brittiska motsvarigheten Unite med dess 1,1 miljoner medlemmar och Sydneyavdelningen av Maritime Union of Australia.

Bojkottanhängare har vunnit fyra väsentliga domstolssegrar i USA och Tyskland, länder där parlament och regeringar starkast har försökt undertrycka medborgarnas rätt till bojkott av Israel.

Källa: BDS Movement

Hallå där, Maria Jonsson!

21 dec. 2019

Du är initiativtagare till Facebookgruppen "Från Sverige till Palestina Marathon". Vad gör ni?
Vi vill inspirera fler svenskar att följa med oss till Betlehem och delta i folkfesten Palestine Marathon. I gruppen peppade vi varandra inför årets resa. Vi gav resetips och berättade om aktiviteter som vi planerade att genomföra. Nu berättar vi om den kommande resan till Palestina i mars 2020.

Hur gick det för de svenska deltagarna i år?
Mycket bra. Vi var 37 svenskar på plats och fanns representerade i alla distanser; 5 km, 10 km, 21 km och 42 km. I helmaran sprang en svensk kvinna in på 6:e plats och i halvmaran kom en svenska på 13:e plats. Men de allra flesta är inte där för att slå rekord. Vi är där för att visa solidaritet, manifestera rätten att förflytta sig och njuta av det underbara landet.

Vad gjorde ni mer i Palestina?
Vi gjorde en del dagsutflykter. Vi besökte ett flyktingläger i Nablus, Askar Camp som Palestinagrupperna i Sverige samarbetar med, och passade på att få en rundtur i gamla stan och smaka deras berömda dessert knafeh direkt från bageriet.

Vi besökte världsarvet Battir, den omringade staden Al Walaja och hajkade i el-Makrour Valley, ett grönt avbrott efter all löpning längs muren. Så fin natur!

Nu har ni bildat Team Sweden for Palestine. Vad är det? 
Team Sweden står för rätten att förflytta sig, alltså artikel 13 i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Det visar vi genom att delta i olika idrottssammanhang här hemma. I höstas deltog några ur teamet i Fredsloppet i Göteborg och Lidingöloppet på ön. Tanken är vi så småningom utökar vår solidaritetslöpning genom att delta i olika lopp här hemma.

Dessutom hoppas vi att så många som möjligt deltar i Palestine Marathon, som en del av Team Sweden for Palestine. Då kommer vi synas fantastiskt bra i Betlehem med våra nya knallröda tröjor.

På bilden: Ove Jansson från Palestinagruppen Stockholm, efter målgång i Lidingöloppet.

Några goda råd till den som vill bli en del av Team Sweden?
Läs mer om teamet på www.palestinagruppenstockholm.se/teamsweden. Gå med i vår Facebookgrupp ”Från Sverige till Palestina Marathon”. Använd vår hashtag #TeamSwedenForPalestine. Köp vår snygga tröja!

Vad har du för förväntningar på resan 2020?

Jag förväntar mig en härlig folkfest så klart och massor av spännande möten och upplevelser. Jag hoppas att vi går om Norge i antal deltagare (de hade 39 löpare, vi 37 och Danmark 33). Och jag förväntar mig att vi blir ännu fler svenskar på plats, kan en hoppas på 50?

Palestine Marathon går den 27 mars i Betlehem.

Artikeln har publicerats i Palestina Nu, Palestinagrupperna i Sveriges medlemstidning.

Reseberättelse från Shatila, ett palestinskt flyktingläger

17 dec. 2019

Läkaren Lars Englund besökte nyligen flera palestinska flyktingläger i Libanon. Han har tidigare arbetat på en klinik i flyktinglägret Rashidie i södra Libanon. Nu är han fadder till ett barn- och ungdomscenter i flyktinglägret Shatila. Här skriver han om resan i Libanon.

I oktober 2019 besökte jag Libanon tillsammans med läkare och sjuksköterskor, som har jobbat inom sjukvården i olika palestinska flyktingläger på 70- och 80-talet. Personer som arbetar med stöd till Barn- och Ungdomscentret i Shatila och andra aktiva inom solidaritetsarbete för Palestina, deltog också på resan. Vi besökte sammanlagt nio palestinska flyktingläger. För en del av oss var det härliga återseenden av människor vi jobbat med eller träffat förut.

Folkliga demonstrationer
Att det samtidigt var folkliga demonstrationer med vägspärrar gjorde resandet lite krångligare, men stämningen var ändå god och bland alla protesterande människor på gatorna var familjer och unga kvinnor ett dominerande inslag. Alla de libanesiska flaggorna i rött och vitt, mat att köpa, musik och dans samt en mänsklig kedja som var 17 mil lång gav ytterligare ett mänskligt ansikte åt upproret.

Jag har i slutet av 1970-talet jobbat som läkare på en klinik i lägret Rashidie i södra Libanon, strax utanför staden Sour (Tyr). Jag har tidigare besökt några av lägren, men aldrig varit i Shatila i södra Beirut. Jag minns däremot hemska fotografier på döda människor liggande i gränderna efter de massakrer som kristen högermilis med Israels stöd genomförde 1982.

Trångbott, fattigt och smutsigt
Att komma in i Shatila nu var omtumlande. Även om det var fina grönsaksstånd och leende försäljare som vi mötte först slogs vi snart av trångboddheten, fattigdomen, sysslolösheten lukten och smutsen. De bostäder som byggdes i 1-2 våningar när lägret grundades var nu påbyggda med ytterligare 5-6 våningar av skrangliga och tätt belägna konstruktioner i betongblock av det slag som i Sverige kallas ”gråsuggor”. Dagsljuset nådde inte ner till marken längre och så gott som varje öppen yta var bebyggd. Mellan husen hängde nystan av provisoriskt anlagda elledningar blandade med vattenrör i plast, avloppsrör och ledningar för datatrafik.

Människor som rörde sig på gatorna i lägret var vänligt nyfikna, men det var nedslående att se de många sysslolösa männen sitta utanför serveringar och affärer och alla barn som inte verkade ha någonstans att gå. Palestinierna i lägret får inte annat än undantagsvis arbeta i Libanon. Familjerna får ett visst stöd från UNRWA, en särskild FN-organisation för de fördrivna palestinierna. I de flesta familjer finns det någon som jobbar i ett rikt land och kan skicka hem pengar. De många palestinier och syrier, som har flytt undan kriget i Syrien, har bidragit till fattigdomen och nöden.

The paradise of Shatila
Efter en vindlande promenad på smala gränder kom gruppen fram till ett litet torg, en öppen plats där solljuset faktiskt nådde ner. Vi fick gå upp en trappa i det hus som för den som är fadder säkert är välbekant – Shatila Children and Youth Center (CYC). Vi möttes av grundaren och eldsjälen Abu Moujahed som sa ”Welcome to the paradise of Shatila”. Och det var det verkligen. Vilken kontrast! Här var det rena, ljusa och färgglada rum och i en byggnad intill fick vi möta alla glada barn och deras lärare.

Vi mötte de åldersindelade småbarnsgrupperna som hette Rabbit och Butterfly. I den första var barnen blyga inför den stora gruppen, men de satt fint ordnade kring de små borden på sina egna färgglada stolar och i sina små ”uniformer”. De kunde hälsa oss på engelska. På Butterfly sjöng de den sång om en fjäril de lärt sig. De jobbade väldigt konkret med oliver. De fick pressa sönder dem med en mortelstöt, lukta på det som kom ut och se på ett papper att det var fett och oljigt.

I nästa grupp med lite större barn var det engelskaundervisning utifrån teckningar och orden Apple, Arm och Ant. Stolta barn fick gå fram och demonstrera sina kunskaper. Det blev inte alltid rätt, men vi besökande fick å andra sidan lära oss vad äpple heter på arabiska (och det har jag redan glömt igen). På väggen stod det ”Friends are flowers in the garden of life”.

Vandrarhem och fotbollsträning
Efter den fortsatta rundvisningen, där också vandrarhemmet med sina fina rum och trevliga internationella gäster ingick, fick vi smaka på god arabisk mat som de lite större barnen hade lagat. Efteråt blev det härlig underhållning med ungdomar och lite större barn som dansade med egenhändigt koreograferade rytmiska steg.

Sedan tog idrottstränaren Muhammed med oss till fotbollsträning på den för några timmar hyrda konstgräsplanen precis utanför lägret. Både pojkar och flickor tränade och spelade av hjärtans lust.

Jag har i många år varit stolt månatlig givare till Shatila Children and Youth Center, men att få se detta ljus i mörkret på plats var en härlig och omtumlande upplevelse. Jag ska höja mitt bidrag med en hundralapp för nu vet jag att det går till en verkligt fin sak, som ger palestinska barn en tryggare start i livet än de skulle fått annars.

Lars Englund, allmänläkare i Falun-Borlänge