Vårt mål är ett fritt Palestina inom 1967 års gränser, det vill säga Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Israel ska lämna ockuperade områden, enligt FN:s resolution 242. Rätten för flyktingar att återvända ska respekteras, enligt FN:s resolution 194. Mänskliga rättigheter och likhet inför lagen ska gälla alla i Palestina och Israel. Vi tar avstånd från antisemitism, islamofobi, rasism och terrorism, samt hat, hot och våld.

Länkar till tidigare artiklar finns här.

Sida 3

RSS

Partiernas syn på ockupationen av Palestina

30 Aug 2022

Palestinagrupperna i Sverige har nyligen presenterat en sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna plus Feministiskt initiativ. Där finns både svaren och en analys.

I samband med att vi belyste hur EU, FN, arabvärlden, USA och Sverige ser på ockupationen gick jag igenom en del referat från riksdagen som också belyser partiernas inställning.

En god bild av hur partierna ser på frågan går det att få genom att läsa Utrikesutskottets betänkanden, och speciellt de motioner och reservationer som finns i länkar.

Mellanöstern. Utrikesutskottets betänkande 2020/21:UU15

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m. Utrikesutskottets betänkande 2021/22:UU15

/ Tomas Cronholm

Stark roman om israelisk apartheid

9 Jul 2022

Adania Shibli: En oansenlig detalj.

Genom sin exakta stil där små detaljer beskrivs noggrant är denna skrämmande skildring av hur krig och ockupation kan leda till omänskligt beteende och iskyla ett mästerverk. Den första delen av boken handlar om en israelisk militär utpost i Negevöknen 1949, där uppgiften är att rensa från araber. Därvid fångas en ung kvinna som utsätts för våldtäkt och till slut mördas.

I den andra, på många sätt parallella, delen är det en kvinna som i nutid försöker följa upp vad som hände genom att titta i arkiv och försöka hitta platsen för brottet. Beskrivningen av det nutida ockuperade Palestina är oerhört stark med svårigheterna att överhuvud taget komma fram och med den paranoida militären som lätt öppnar eld vid minsta misstanke.

/ Tomas Cronholm

Bok om massaker i flyktingläger

5 Jul 2022

Youssif Iraki: Dagbok från Tal El-Zaatar.

Undertitel: En läkares vittnesmål om belägringen och massakern 1975-1976.

Massakern i Sabra och Shatila 1982, då flera hundra, kanske tusen, palestinska flyktingar mördades, är väl känd och ledde till stark kritik mot Israel. Det var dock inte första gången ett palestinskt flyktingläger i Libanon attackerades av falangister. Tal El-Zaatar skrivs också Tel al-Zaatar och Tall al-Zaʿtar, och betyder Timjankullen. Det var sedan 1950 ett flyktingläger med ca 20.000 palestinier. Till skillnad från Sabra och Shatila låg det på den östra sidan om den gröna linjen där kristen milis härskade. Milisen strävade efter att tömma den östra sidan på muslimer efter den ”svarta lördagen” i november 1975 då fyra falangister dödats. Den fullskaliga attacken inleddes 22 juni 1976 och pågick till 12 augusti.

Irakis dagbok beskriver hans bakgrund och läkarutbildning, och hur han under svåra förhållanden lyckades bedriva sjukvård i lägret där det var stor brist på blod och kanske framför allt vatten. Han beskriver också hur den svenskfödda sjuksköterskan Eva Hammad skadades allvarligt under attackerna och förlorade höger. Hon förlorade samtidigt sin man och efter en kort tid fick hon en dödfödd son. Hon har skrivit ett förord och en egen beskrivning av upplevelserna. I boken finns också starka vittnesmål av en annan sjuksköterska och en anestesitekniker. Den är försedd med närmast expressionistiska teckningar och ett stort antal fotografier.

Detta är en mycket viktig bok som på ett objektivt sätt beskriver en massaker som borde fått världen att protestera och agera. Både dagboken och vittnesmålen är sakligt skrivna också när de handlar om obegriplig grymhet och sanslösa mord på obeväpnade människor. Att de som hade möjlighet försvarade lägret, ibland med sitt eget liv, har aldrig känts så välmotiverat. På ett sätt kan den direkta skulden läggas på den kristna högermilisen eller på Syrien som försedde den med vapen. Den egentliga skulden måste ändå läggas på dem som drivit palestinierna på flykten och förvägrat dem att återvända.

/ Tomas Cronholm

Gaza – ett urgammalt handelscentrum

15 Jun 2022

Gaza var ett sjudande handelscentrum för 3600 år sedan. Det kunde man man läsa i en lång artikel om en svensk arkeolog i den israeliska tidningen Haaretz i maj 2016. Fynd av guld, smycken och importer från Medelhavsområdet har hittats i Tell el-Ajjul vid Gazas kust och visar att de forntida invånarna var mycket välbärgade. Guldsmycken, importerad keramik och enorma mängder skarabéer visar välståndet hos dess kanaaneiska invånare. Skarabén användes som amulett och sigill i forntidens Egypten. Den var utformad som en skalbagge (dyngbagge) i mestadels fajans eller sten.


Skarabé, ej från Tell el-Ajjul (Wikipedia)

Utgrävningarna tyder på mer än 500 år av ostörd handel mellan den kanaaneiska kuststaden och andra medelhavsfolk, särskilt de forntida cyprioterna. Bland de skärvor som upptäcktes fanns mängder av White Slip-material, en typ av keramik som sällan hittats utanför Cypern.


Keramik i White Slip (vit bemålad) från Cypern på Medelhavsmuseet

Tell el-Ajjul utforskades först av Sir William M. Flinders Petrie 1930-1934. Hans utgrävningar gav en stor mängd importerad keramik, smycken och guldföremål, varav några visas på British Museum.


Hängsmycke i guld som avbildar den kananeiska gudinnan Astarte. © The Trustees of the British Museum

– Jag var medveten om den cypriotiska importen från Petries utgrävningar, men när jag insåg den faktiska mängden cypriotisk import kom jag fram till att Tell el-Ajjul var ett handelscentrum med täta förbindelser till Cypern, sanktionerat av Egypten, säger professor Peter Fischer vid Göteborgs universitet. Han är ansvarig för utgrävningarna i Tell el-Ajjul tillsammans med Dr Moain Sadeq, chef för avdelningen för antikviteter i Gaza.

Från Tell el-Ajjul distribuerades cypriotiska produkter, särskilt keramik, koppar och brons, över hela södra Levanten, inklusive Transjordanien. Fischer tror att den stora mängden lyxartiklar är en följd av överskott från handeln, vilket kan förklara Tell el-Ajjuls rikedom. Han menar vidare att staden kan ha varit det mest betydande handelsnavet i regionen, med monopol på handel med vissa stora cypriotiska handelscentra. Import av varor från Syrien, Egypten, Jordandalen samt det grekiska mykenska imperiet vittnar om Tell el-Ajuls betydelse som ett viktigt handelscentrum under denna period, från omkring 1650 till efter 1300 BC.


Tillflyktsort för Hyksos?

Vem som exakt styrde denna viktiga stad under mitten till sen bronsålder är ett mysterium.

Tidigare kan härskare över Tell el-Ajjul ha varit suveräna kungar eller guvernörer, skickade från Hyksos huvudstad Avaris i Egypten, i Nilens östra delta. Hyksos styrde under Egyptens femtonde dynasti omkring 1640-1550 f.Kr. När Hyksosdynastin störtades, omkring 1500 f.Kr., kan egyptiska guvernörer från den 18:e och 19:e dynastin ha tagit över staden.

"Tell el-Ajjul var i början av sen bronsålder / Nya riket under belägring och erövrades så småningom av Ahmose, den första faraon i den 18:e dynastin. Jag tror också att Tell el-Ajjul upplevde en viss suveränitet under egyptiernas styre, eftersom båda länderna fick ta del av den handel som organiserades från Tell el-Ajjul, säger Fischer. "De flesta av de mer än 1300 skarabéerna från Tell el-Ajjul var lokalt producerade och representerar handelsvaror som man kan hitta överallt i Levanten, inklusive Transjordanien. Men det finns också äkta egyptiska skarabéer på Tell el Ajjul.

Även om Tell el-Ajjul kan ha bytt härskare, fortsatte handelsutbytet som vanligt med Cypern, Levanten och Egypten. Det låg uppenbarligen inte i härskarnas intresse att störa handeln.”


Egyptisk väggmålning, 1500-tal f.Kr (Wikimedia Commons)


Den palestinsk-svenska expeditionen 1999-2000

Tell el-Ajjul, strax söder om Gaza city, är en av Palestinas största städer från bronsåldern. Staden hade sin viktigaste period c. 1650–1300 f.Kr. och var ett stort handelscentrum. Invånarna importerade mängder av varor, bl a keramik, från Grekland, Kreta, Cypern, Anatolien, Levanten, Mesopotamien och Egypten. Staden är även känd för sina rika guldfynd och den stora mängden skarabéer. Hittills har endast två utgrävningskampanjer kunnat genomföras pga. den instabila politiska situationen i området. Samarbete med UNESCO har inletts.

Ansvarig för utgrävningarna i Tell el-Ajjul har varit Peter M. Fischer från Göteborgs universitet och Dr. M. Sadeq. Fischer leder även den svenska Jordan-expeditionen sedan 1989 där han genomfört utgrävningar vid Tell Abu al-Kharaz i Jordandalen sedan 1989. Fischer är också ansvarig för utgrävningar på Cypern vid Hala Sultan Tekke sedan 2010.


Tell el-Ajjul (Foton Peter M. Fischer)

Den första kontakten mellan Dr. Hamdan Taha, riksantikvarie i Palestina, och Dr Fischer från Göteborgs universitet etablerades i Rom 1998. De ville samarbeta angående den förnyade utforskningen av Tell el-Ajjul. De utvecklade ett gemensamt intresse för att skydda och utforska denna viktiga men hotade plats. Under sensommaren 1999 nåddes en överenskommelse i Ramallah, på Västbanken om ett samarbete för att främja utforskningen och bevarandet av Tell el-Ajjul. Dr Moain Sadeq, generaldirektör för avdelningen för antikviteter i Gaza, visade stor entusiasm för ett framtida gemensamt fältprojekt vid Tell el-Ajjul. Medel för 1999 tillhandahölls huvudsakligen av den svenska myndigheten SAREC, som är SIDAs forskningsgren för internationellt utvecklingssamarbete. Det gemensamma teamet 1999 inkluderade Peter M. Fischer och Moain Sadeq, lantmätarna Muwafaq Al-Bataineh och Adel El-Hassani och arkeologen Hikmat Ta'ani, som också fungerade som förman för de lokala arbetarna.


Vacker vinservis och katastrofalt utbrott

Stora mängder dekorerad keramik av lyxklass importerades från Cypern. Folk förefaller ha föredragit att dricka vin ur importerat gods snarare än att använda lokalt producerad keramik.

I stället exporterade de kanaaneisk olivolja, rökelse och vin i utbyte mot den importerade keramiken. Under de svensk-palestinska utgrävningarna hittades även stora mängder pimpsten som enligt analyser visat sig komma från det stora utbrottet på ön Thera (Santorini) strax före 1600 f.Kr. Peter Fischer menar att pimstenen vid Tell el-Ajjul skulle ha landat där vid den tiden.

Utgrävningen i Tell el-Ajjul stoppades 2011 på grund av de egyptiska restriktionerna i Rafah och israeliska restriktioner i Erez. Fischer sörjer att hela området riskerar total förstörelse på grund av omfattande nybyggen på platsen. Titta på Google Earth, säger han – "Det finns nya hus överallt på Tell. Följaktligen är jag mycket pessimistisk att Tell el-Ajjul kan räddas för kommande generationer.”

Marie-Louise Winbladh
Intendent för Cypernsamlingarna 1971-2001
http://cypernochkreta.dinstudio.se

Källor:

Wealthy 3,600-year-old Trading Hub Found in Gaza

Swedish Archaeology in Jordan, Palestine and Cyprus, Peter Fischer

 

← Äldre inlägg