Vårt mål är ett fritt Palestina inom 1967 års gränser, det vill säga Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Israel ska lämna ockuperade områden, enligt FN:s resolution 242. Rätten för flyktingar att återvända ska respekteras, enligt FN:s resolution 194. Mänskliga rättigheter och likhet inför lagen ska gälla alla i Palestina och Israel. Vi tar avstånd från antisemitism, islamofobi, rasism och terrorism, samt hat, hot och våld.

Länkar till tidigare artiklar finns här.

Sida 2

RSS

Palestinska barn under ockupation

30 Sep 2022

Årligen grips och fängslas 500-700 palestinska barn på den ockuperade Västbanken. De anklagas mestadels för att ha kastat sten mot den israeliska armén, som har den militära kontrollen över merparten av Västbanken. Många gånger kan förhören ske under omänsklig eller förnedrande behandling och leda till framtvingade erkännanden. Barnen ställs inför israelisk militärdomstol och döms ofta till fängelsestraff. De avtjänar sina straff i israeliska fängelser, där deras föräldrar sällan får tillstånd att besöka dem. 

 

DEFENSE FOR CHILDREN INTERNATIONAL (DCI) är en gräsrotsrörelse som grundades 1979 med fokus på barns rättigheter. Deras uppdrag är att säkerställa ett effektivt genomförande av FN:s konvention om barnets rättigheter (UNCRC) på lokal, nationell och internationell nivå.  Under många år har DCIP (Defence for Children International – Palestine) arbetat med att försvara dessa barn och främja deras rättigheter på Västbanken, i Östra Jerusalem och i Gaza. De erbjuder gratis rättshjälp, dokumenterar brott mot barn och sprider information om kränkningar av barns rättigheter.

Khaled Quzmar, generaldirektör för Defence for Children International - Palestine (DCIP), besöker nu Sverige för att berätta om situationen i Palestina. Som advokat har han representerat många palestinska barn i israeliska militärdomstolar och har stor insikt i vad som händer med barnen när de arresteras, förhörs, under rättegångar, i fängelse och därefter.

Quzmar är palestinier från Västbanken, har en juristexamen och en masterexamen i mänskliga rättigheter från Galway på Irland. Han är specialiserad på frågor om ungdomsrätt och allvarliga kränkningar mot barn under väpnade konflikter.

 

Välkomna att anmäla er på info@palestinagruppenstockholm.se till en föreläsning med Khaled Quzmar på Mäster Olofsgården den 12 oktober kl 18-20! Anmäl dig senast 10 oktober.

 

Se också i Kalendariet: Inspärrad barndom – Samtal om palestinska barn i israeliska fängelser
Besök av Khaled Quzmar på Forum Civ torsdag 13 oktober 13:00.

Kultur som motstånd

26 Sep 2022

Vi har tidigare skrivit om Frihetsteatern i Jenins flyktingläger

Resistance Through Art är teaterns devis som visar att man kan göra motstånd mot ockupationen på andra sätt än med vapen i hand. 


Flyktinglägret i Jenin med sina 16 000 invånare är ett område i Palestina som har drabbats hårt av den israeliska ockupationen. Barnen i lägret växer upp i en miljö av konstant kamp och våld. I slutet av 1980-talet startade Arna Mer Khamis, aktivist och socialterapeut av judisk börd tillsammans med andra flera barncentra och en barnteater i lägret. För sitt arbete belönades hon 1993 i Sverige med det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award. Under den israeliska invasionen år 2002 demolerades teatern tillsammans med större delen av Jenins flyktingläger.

Några år senare föddes idén om en ny teater. I arbetsgruppen ingick bland andra Arnas son, filmaren och skådespelaren Juliano Mer Khamis, en svensk-judisk aktivist och en av ledarna för den palestinska motståndsrörelsen.

2006 öppnade The Freedom Theatre i Jenins flyktingläger. Juliano Mer Khamis var teaterns konstnärliga ledare tills han 2011 mördades utanför teatern, en djupt tragisk händelse och ett ännu ouppklarat brott som för en tid försatte teatern i chock. Men teatern är idag åter verksam, aktiv och närvarande i samhället, där den utgör ett viktigt kulturcentrum.

De kämpar på med intensivt teaterarbete trots den mycket oroliga situationen i området med ideliga israeliska attacker. 

Här kommer information om några aktuella aktiviteter:

Globala Torget på Bokmässan i Göteborg 
Vårt program på Globala torget äger rum söndag 25 september kl. 13.20-13.50.   
Under rubriken "Kultur under ockupation" kommer vi att på Stora scenen presentera musik på oud av Bo Stenholm samt dramatisk läsning av Frihetsteaterns text "Revolutionens löfte" med Karin Lycke, Lena Åkerstedt, Miran Kamala, Peter Jägbring och Stefan Engberg samt en presentation av teatern. Detta finns inspelat på youtube.

Fredsloppet
Frihetsteaterns vänner är medarrangörer till Fredsloppet som ägde rum på flera platser i landet, i Stockholm, Ursvik den 24 september. Årets tema är "Vi behöver inte mera Krig - vi behöver mer Fred”! Intäkterna från loppet går bland annat till den palestinska kvinnoorganisationen UPWC:s arbete för palestinska tjejer och kvinnor i Gaza och på Västbanken. 

"Min hotfulla dikt" gästspelar i Uppsala
Dareen Tatours pjäs "Min hotfulla dikt" kommer att spelas på Reginateatern i Uppsala den 28 september kl. 19.00 i samband med PENs kongress. Biljetter kommer att säljas via Regina.
Dareen från Västbanken är fristadskonstnär i Östersund och har medverkat på The Freedom Theatre, är med i The Revolution's Promise och har deltagit på flera av våra arrangemang. 
Pjäsen har producerats av Scenkonstföreningen Undantaget i Östersund och bygger på Dareens berättelse om hur hon skrev en dikt och för den blev dömd till fängelse i Israel.
 
Gästspel på Orionteatern
Riksteatern arrangerade ett intressant gästspel på Orionteatern den 23-26 september, ”En stund som dröjer”, om dagens flyktingar baserat på Odysseus resa för att komma hem till ön Ithaka. 
Regissören Christiane Jatahy berättar: ”I Jenin på Västbanken till exempel bodde vi i lägret och Ahmed Tobasi, konstnärlig ledare för The Freedom Theatre i Jenin, blev också vår kontakt med människor i det stora flyktinglägret”. 

Brev till Systembolagets styrelse om bojkott

20 Sep 2022

Styrelsen för Palestinagruppen Stockholm har skickat följande brev 2022-09-15 till var och en i Systembolagets styrelse:

Försäljning av varor från ockupationsmakten Israel

Systembolaget har beslutat att tillsvidare stoppa försäljningen av samtliga ryska artiklar i dess sortiment. Detta motiveras med att situationen i Ukraina är exceptionell och att invasionen är ett uppenbart brott mot internationell rätt. Vi menar att det är en fullt rimlig bojkottaktion när en militärmakt invaderar och ockuperar ett grannland.

I en skrivelse till Systembolaget (mars 2021), åtföljd av en namninsamling med 1700 namn, krävde Palestinagruppen Stockholm att Systembolaget skulle sluta sälja viner från av Israel ockuperade områden.  Svaret till oss var att Systembolaget är opolitiska och inte tar ställning i utrikespolitiska frågor eftersom det skulle innebära att de då bryter mot konkurrensrätten. Eftersom tolkningen av bestämmelserna uppenbarligen har ändrats kräver vi nu på nytt att Systembolaget upphör med import och försäljning av vin från israeliska bosättningar i de ockuperade palestinska områdena och från de av Israel annekterade Golanhöjderna.

I pressmeddelandet anför Systembolaget att situationen i Ukraina är exceptionell.

Är inte det fallet med situationen i det ockuperade Palestina – en stat som erkänts av Sverige och 70 procent av FNs medlemsstater? I dessa områden bedriver ockupationsmakten enligt Amnesty, Human Rights Watch och FN-organ en grym apartheidpolitik som ger olika rättigheter till israeler och andra som bor där eller som har rätt att återvända dit. Israel har också senast i augusti 2022 genomfört omfattande bombräder i Gaza – räder som enligt Al Jazeera krävde minst 44 liv, varav 15 barn, och skadade över 300 personer. 

Genom att Gaza är så mycket mindre än Ukraina är det naturligtvis färre hus som förstörts och färre liv som har tagits, men brutaliteten i anfallen är definitivt jämförbara.

Vi menar att situationen i de ockuperade palestinska områdena är exceptionell och väl motiverar att all försäljning av varor från ockupationsmakten Israel upphör, vare sig de är producerade i israeliska bosättningar på palestinskt eller syriskt område eller i Israel. Att ockupationen pågått i 55 år är knappast ett argument för att inte sluta sälja dessa varor. Tvärtom. Situationen i de palestinska områdena försämras ständigt för palestinier, vare sig de bor på Västbanken, i Östra Jerusalem eller i Gaza. Detta är väl känt och dokumenteras kontinuerligt av FN-organet OCHA oPt.

Liksom Systembolaget solidariskt ställer upp för det ukrainska folket utgår vi från att Systembolaget nu också är solidariska med ett annat folk som lever under ockupation och förtryck.

 

Vi minns Sabra och Shatila

15 Sep 2022

Massakern i Sabra och Shatila 1982 gjorde att världen fick upp ögonen för det fruktansvärda lidande som det palestinska folket utsatts för när de tvingats lämna sitt land. Än i dag framstår massakern som ett av de värsta övergreppen i denna del av världen. Tyvärr fortsätter lidandet, och de internationella protesterna blir allt tystare.

Den 14 september 1982 exploderar en bomb i centrala Beirut. I explosionen dör den nyvalde presidenten Bashir Gemayel från det kristna, libanesiska falangistpartiet.

Palestinier misstänktes för mordet men senare erkände sig den syriske agenten Habib Tanious skyldig.

Den 15 september omringade israeliska soldater de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Under översyn av den israeliska armén förseglades alla vägar in och ut ur lägret och de kristna falangisternas milis trängde in för att hämnas mordet och för att driva ut resterna av den PLO-milis som Israel påstod gömde sig i lägren.

Ett stort antal palestinska män, kvinnor och barn dödades. Enligt israeliska siffror dog mellan 700 och 800 personer medan andra källor uppger att minst 2 000 dödades. Palestinska Röda korset uppskattar att 3 000 personer dödades.

Nyheten om massakern spred sig snabbt över världen och den så kallade Kahan-kommissionen tillsattes vilken fann den dåvarande försvarsministern Ariel Sharon vara personligt ansvarig för att ha ignorerat faran för civilbefolkningen och för att inte ha försökt förebygga och förhindra massakern.

FN:s generalförsamling fördömde den 16 december 1982 massakern som »folkmord« med 123 röster för och noll mot. Massakern ledde till att Israels dåvarande försvarsminister Ariel Sharon tvingades avgå men 2001 återkom han som premiärminister.

Hittills har ingen ställts inför rätta.

Shatila sept 2021 (foto Ahmad Laila/MEE)

Livet idag

Sabra och Shatila är än idag ett område som huserar palestinska flyktingar och enligt UNRWA är cirka 11 000 personer registrerade där men det verkliga antalet boende bedöms vara minst det dubbla.

Det dagliga livet i Shatila fortgår. Det finns en medicinsk klinik och skolor men bostäderna är trånga. Vi har tidigare skrivit om ett ungdomscenter - Shatila Children and Youth Center - där barnen kan leka eller spela boll på den enda öppna platsen i lägret. De får också stödundervisning, kan låna böcker, dansa eller lära sig engelska. Under den heta sommaren bedrivs även läger uppe i bergen. Till stöd för centret finns en svensk insamlingsstiftelse.

Efter explosionen och branden i Beirut har palestinierna i lägret donerat blod, upplåtit sängplatser och på flera sätt försökt vara behjälpliga utifrån sina knappa förutsättningar. Omvärlden fokuserar nu på nödhjälp men kampen för överlevnad i Shatila pågår ständigt.

Mer:

Wikipedia

Amnesty: 30 år utan upprättelse – livet efter massakern i Beirut 1982

Radioprogram om massakern

UNRWA: Shatila Camp

Shatila barn- och ungdomscenter

 

 

← Äldre inlägg