Världsbokdagen - vinn bok av palestinska Adania Shibli

22 apr. 2019

Det är inte ofta vi får möjlighet att läsa palestinska författare i svensk översättning, men förra året har en av dagens generations mest omtalade palestinska författare översatts till svenska. Det handlar om Adania Shibli, född 1974, vars korta romaner “Beröring” och “Vi är alla lika fjärran från kärleken” har kommit ut på svenska.

Palestinagruppen Stockholm vill hedra Världsbokdagen tisdag den 23 april med ge fem personer möjlighet att vinna boken med Adania Shiblis två korta romaner.

“Beröring” är en berättelse om en liten flickas intryck och livserfarenhet. Hon lever i sin egen värld, utforskar sin omgivning med samma betraktande blick vare sig händelserna i våra ögon är stora eller små; ett hål i en klänning, massakern i Sabra och Shatila, hur gräset växer, färgerna omkring henne, eller en brors död.

“Vi är alla lika fjärran från kärleken” börjar med att en kvinna blir ombedd av sin chef att skriva till en äldre man, något som leder till en kärlekshistoria, endast klädd i ord. Brevväxlingen ger hennes liv en mening så stark att när hans svar plötsligt upphör så kan hon ändå inte låta bli att fortsätta skriva.

Palestinagruppen Stockholm tävlar ut 5 böcker av Adania Shiblis. MOTIVERA med max 3 rader om varför du vill vinna boken.

Skicka din motivering till oss senast den 30 april till: [email protected]. Vi meddelar vilka som vinner inom en vecka.

Världsboksdagen – vinn boken "Ahed Tamimi – flickan som slog tillbaka"

21 apr. 2019

Palestinagruppen Stockholm vill hedra Världsbokdagen tisdag den 23 april med ge fem personer mellan 15 och 25 år möjlighet att vinna en bok om den palestinska tonårstjejen Ahed Tamimi – omtalad i hela världen som ”flickan som slog tillbaka”.

Nyheten om Ahed Tamimi, en 16-årig palestinsk tonåring som fängslades strax innan jul för två år sedan, blev förstasidesstoff världen över. Israelerna hämtade henne på natten. Hon fördes till en israelisk militärdomstol och fick åtta månaders fängelsestraff för att hon hade slagit till en tungt beväpnad israelisk soldat inne på familjens gård i byn Nabi Saleh på Västbanken.

”Tack för era tårar, men vi har så mycket tårar på grund av tårgasen och jag vill inte att ni ska vara nedstämda över mig /…/ eller att ni ska tycka synd om mig. Jag vill att ni ser mig som en frihetskämpe, inte ett offer”, sa Ahed Tamimi på ett möte i Sydafrika förra året.

Ahed Tamimi har blivit en symbol för palestiniernas motstånd om ockupationsmakten. Men kampen handlar inte enbart om henne. Det sitter runt 200 palestinska barn i israeliska fängelser just nu.

Palestinagruppen Stockholm tävlar ut 5 böcker om Ahed Tamimi. MOTIVERA med max 3 rader om varför du vill vinna boken, eller varför du vill ge boken till en person mellan 15 och 25 år.

Skicka din motivering senast den 30 april till: [email protected]. Vi meddelar vilka som vinner inom en vecka.

Palestinska liv har blivit så billiga

8 apr. 2019

På årsdagen, 30 mars, av demonstrationerna i Gaza mot avspärrningen och för rätten att lämna flyktingtillvaron, dödar israelisk militär tre obeväpnade demonstranter, varav ett barn. 364 andra skadas, varav 74 barn, 12 kvinnor, 7 journalister och 6 sjukvårdare. Händelsen tas knappt emot med ens en gäspning av politiker och media i vår del av världen. Palestinska liv har blivit så billiga.

Enligt statistik från det palestinska människorättscentret, Palestinian Center for Human Rights, 200 palestinier, varav 42 barn, två journalister, tre sjukvårdare och åtta handikappade, dödats av militären har sedan demonstrationerna började förra året. Ingen civil israel har under denna tid dödats eller skadats av våldet kring Gaza. Statistiken gäller endast offer för skarp eldgivning av israelerna, eller direkta träffar av tårgasgranater.

Det totala antalet dödade är över 250 och antalet skadade uppgår till över 26 000 palestinier (!). 540 palestinier är allvarligt skadade och 136 har fått armar eller ben amputerade. 

Enligt en rapport nyligen från FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter kan det israeliska dödandet av demonstranter utgöra krigsbrott. Ändå händer ingenting. Israels handelsavtal med EU – som kräver just respekt för mänskliga rättigheter (artikel 2) – rullar på som vanligt. Inga tongivande politiker och medier kräver några sanktioner, bojkott eller någonting alls. Och nu ser många fram mot en trevlig Eurovisionsfest tillsammans med mördarna.

Hur billiga kan palestinska liv bli?

Hur har det blivit så att skjutna palestinska småungar ses som mindre värda att stå upp för än nästan någonting annat här i världen?

Gunnar Olofsson, ledamot i förbundsstyrelsen, Palestinagrupperna i Sverige
Foto: Saher A. Saad, Gaza

Skriv under vårt upprop till svenska politiker! 
Vi ställer krav på regeringen att:
- Sverige ska avsluta allt militärt samarbete med Israel - deras kränkningar av palestinska barns mänskliga rättigheter måste få konsvenvenser,
- Sverige ska driva frågan inom EU att införa ekonomiska sanktioner mot Israel så länge landet bryter mot barnkonventionen.
Skriv under här: www.skrivunder.com/foraldraupprop

Israel stjäl palestinsk kultur

4 apr. 2019

Mat, träd och orm kidnappade av ockupationen

När mat-sajten ”BuzzFeed” för några år sedan listade ”17 otroliga desserter från hela världen” kom den palestinska Knafeh med på listan – men som israelisk! Det är ingen tillfällighet. Eftersom Israel inte har någon egen kulturhistoria i området har man frikostigt lagt sig till med urbefolkningens kläder, mat och traditioner, och kallar dem sina egna. Den sirapsdrypande sötsaken Knafeh, med ursprung kring Nablus i den ockuperade Västbanken, är kanske den mest symboliska matstölden – även om falafel, hummus och maftoul (palestinsk couscous) också i olika grad ”införlivats” i det israeliska kulturarvet.

Samma sak med olivträdet. Utanför byn al-Walaja, väster om palestinska Betlehem, finns ett olivträd som enligt bedömare är mellan 4.000 och 5.000 år gammalt. Trädet fanns alltså på plats en oändlighet innan någon israelisk stat var påtänkt i området. Trädet, i folkmun kallat ”modern till alla olivträd” är 12 meter högt, har en stam med 25 meters diameter och ger vissa år upp till 600 kilo olivolja. 

När olivträdet 2007 utropades till Israels nationalträd var det ett slag i ansiktet på den palestinska ursprungskulturen – inte minst då Israels armé och illegala bosättare genom åren sågat ner miljontals olivträd för palestinierna!

Ett annat exempel på den kulturella kidnappningen är den palestinska huggormen. Ormen, en ovanligt giftig släkting till vår egen huggorm, identifierades som egen art 1938 under den brittiska mandattiden i Palestina – och även här alltså tydligt före tillblivelsen av staten Israel. När Israel nu utropat ormen till ”nationalorm”, och döpt om den till ”Land of Israel Viper”, är det ett klart brott mot FN:s Konvention om biologisk mångfald (1992), som Israel undertecknat och som fastställer att en stat har suverän rätt till sina egna biologiska resurser. Den palestinska myndigheten har inlett en process för att komma till rätta med denna kulturstöld.

En inte betydelselös händelse är den som den holländsk-israeliske filmaren Benny Brunner beskrivit i sin dokumentär ”Det stora bokrånet”, som handlar om stölden av en stor del av det palestinska skriftliga kulturarvet. Minst 70.000 böcker, manuskript och tidningar, som under den etniska rensningen 1948, stals ur de hem vars invånare just fördrivits.

Brunner ser inget omedelbart ont uppsåt i stölderna, som i många fall kan ha skett för att rädda kulturvärden. Men följden för det palestinska samhället blev dock dramatisk: inga böcker, inga tidningar, ingen teater, ingen bio – en kulturell öken. Många år senare är böckerna fortfarande beslagtagna och undanstoppade under rubriker som ”Frånvarandes egendom”. Det mesta går antagligen att återföra till den erkända palestinska staten för att utgöra traditionell grund för ett framtida kulturbygge.

Gunnar Olofsson, styrelseledamot i Palestinagrupperna i Sverige