Palestinagruppen Stockholm är en del av Palestinagrupperna i Sverige.
Vårt mål är ett fritt Palestina inom 1967 års gränser, det vill säga Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Israel ska lämna ockuperade områden, enligt FN:s resolution 242. Rätten för flyktingar att återvända ska respekteras, enligt FN:s resolution 194. Mänskliga rättigheter och likhet inför lagen ska gälla alla i Palestina och Israel. Vi tar avstånd från antisemitism, islamofobi, rasism och terrorism, samt hat, hot och våld.
Länkar till tidigare artiklar finns här.
Sida 2
Om det oacceptabelt acceptabla
31 aug. 2025
Israelisk militär bombar ett sjukhus i Gaza, dödar patienter och sjukvårdspersonal samt flera journalister som arbetar för internationella nyhetsbyråer. “Det är fruktansvärda nyheter” konstaterar den svenska utrikesministern.“Det är oacceptabelt att journalister dödas i tjänsten”.
Oacceptabelt, således. Samma formulering har i olika grad använts av andra ministrar om andra händelser, på andra platser – inte minst i Palestina. Det mesta som drabbat palestinierna har varit och är oacceptabelt: massakrer på civila, raserande av bostadshus, attacker mot och förstörelse av sjukhus, mord på räddningsarbetare och sjukvårdspersonal, fördrivning, framkallande av svält. Ja, hela ockupationen är enligt olika FN-organ, internationella domstolar, människorättsorganisationer och ledande politiker i grunden just – oacceptabel.
Vad betyder då oacceptabel? Och hur länge är någonting oacceptabelt innan det förvandlas till att bli acceptabelt? Gäller det överallt? Och alltid?
En filmsnutt ur en dokumentär från andra världskrigets Warszawa. I bakgrunden muren runt det judiska ghettot, där människor långsamt svälter ihjäl. Utanför ett normalt liv med spårvagnar och människor som skyndar förbi med portföljer och matkassar. En normalitet i det onormala. En oacceptabel situation, accepterad av omgivningen. Förövarna fick sina straff efter kriget. Och eftervärldens dom har varit hård.
Lastbilarna utanför Gaza, fullastade med mat till de hungrande som inte får ta del av den på grund av Israels blockad. En helt katastrofal situation enligt alla humanitära aktörer. Helt oacceptabel. Men egentligen har situationen i Gaza under 16 år av blockad varit oacceptabel mest hela tiden: stängda gränser, begränsad införsel av förnödenheter, otjänligt vatten, icke fungerande avlopp, en sjukvård som inte kunnat ge behandlingar för allvarliga sjukdomar som cancer och människor som hindrats lämna området för vård. Ett gigantiskt utomhusfängelse i princip obeboeligt enligt FN. Men på något sätt accepterat av politiker besjälade av hög moral och kristna värderingar.
När nu ockupationsmakten godkänt planer på ytterligare 5.300 bostäder på palestinsk mark, och att området delas mitt itu för att hindra en sammanhållen palestinsk stat, är det helt oacceptabelt enligt världssamfundet – som även tidigare i många år förklarat det israeliska bosättandet på ockuperad mark oacceptabelt och utan giltighet. Men varför har man då så länge accepterat det?
Det sägs att en flyttkartong som inte öppnats på ett par år inte behöver öppnas alls eftersom ingen uppenbarligen efterfrågat innehållet. Om samma tanke används om Palestina har situationen – då man inte gjort något för att förändra den – sedan länge förvandlats från oacceptabel till acceptabel. Eller rättare sagt kanske oacceptabelt acceptabel.
Den ryska invasionen av Ukraina, oacceptabel enligt internationell lag, resulterade i omedelbara reaktioner från omvärlden med ekonomiskt och vapenstöd till de ockuperade, och upprepade sanktionspaket (i nuläget 18 stycken!) mot ockupationsmakten. Här betyder uppenbarligen oacceptabelt – oacceptabelt.
Men hur skall vi veta när våra makthavare menar att oacceptabelt betyder oacceptabelt? Eller tvärtom? Ja, vad gäller Palestina är det enkelt: oacceptabelt betyder acceptabelt. Frågan är då om detta är – acceptabelt?
Gunnar Olofsson
Två läsvärda böcker om livet i Palestina
29 aug. 2025
Isabella Hamad: Enter Ghost (Vålnaden in)
En grupp palestinier som bor på båda sidor av muren sätter upp Hamlet på arabiska på Västbanken – till att börja med i Betlehem men den scenen rivs av den israeliska militären så det blir lite mer primitivt i en by i B-området utanför Ramallah. Splittringen av Västbanken i A-, B- och C-området beskrivs och påverkar handlingen liksom alla vägspärrar och de ständiga trakasserierna och misstänksamheten.
Huvudpersonen Sofia kommer till Haifa från London 2017 på semester. I London har hon sin pappa och i Haifa besöker hon sin äldre syster. Systrarna har brukat tillbringa somrarna i Haifa. Som utbildad skådespelare blir Sofia tillfrågad om att spela Hamlets mor i pjäsen. Konflikter och försoning mellan systrarna skildras trovärdigt och gripande.
Berättelsen handlar i stor utsträckning om svårigheterna i projektet. Det blir både konflikter och intima relationer mellan deltagarna liksom misstankar om läckor till myndigheten. Hårt arbete med repetitioner avslutas med festande, gruppen får problem med elavbrott och framför allt med den politiska situationen där israelisk militär plötsligt kan dyka upp och spreja smutsvatten, skjuta tårgasbehållare eller hindra transport genom vägspärrar.
Vi får ta del av Sonias egna minnen från första intifadan där ett besök i Betlehem gör ett starkt intryck både i skildringen av födelsekyrkan och av en hungerstrejkande pojke i ett närbeläget flyktingläger och hans förtvivlade mor. Genom hennes far och en återfunnen kassett med en intervju får vi veta mer om Nakba och om katastroferna i Libanons flyktingläger. Dessutom diskuteras dagsaktuella händelser som blockaden av Al-Aqsamoskén och demonstrationer vid utomhusböner.
Boken är oerhört rik på detaljer och personerna och speciellt Sonia skildras intimt på gränsen till utlämnande. Det gör berättelsen engagerande och levande. Texten är ibland som ett teatermanus som går över från pjäsen Hamlet till dialog mellan skådespelarna. Dialogen återges också i sms eller telefonsamtal, och också dessa formgrepp gör att berättelsen känns naturlig.
Romanen är en utomordentlig och stark skildring av palestiniernas vardag under ockupation och apartheid. Den bottnar i den historiska bakgrunden och har samtidigt mycket att säga om teater som konstform och uttrycksmedel.
Översättningen till svenska av Alva Dahl och hennes problem med den har beskrivits och recenserats i Dagens Nyheter 2024-11-06: https://www.dn.se/kultur/isabella-hammad-har-skrivit-en-suveran-roman-om-svarigheterna-med-att-satta-upp-hamlet-i-palestina/
Nathan Thrall: A Day in the Life of Abed Salama.
Undertitel A Palestine Story. Boken vann Pulitzerpriset för facklitteratur 2024.
Medan Enter Ghost är en roman med faktainnehåll är detta en faktabok som känns som en roman. Utöver att skildra en verklig händelse och dess bakgrund är boken försedd med en lista över personerna, en gedigen källförteckning, ett index och flera kartor över bland annat E1-området som just hotas att bli bebyggt av Israel så att den palestinska staten klys och förlorar all förbindelse med Östra Jerusalem.
Den avgörande händelsen beskrivs kortfattat i prologen. Det var en trafikolycka på Västbanken 2012 strax norr om E1-området som ledde till att 5-åriga Milad brännskadas svårt. Hans far Abed Salama kommer till olycksplatsen och försöker förstå vart sonen förts. Först efter DNA-analys får han veta att en svårt bränd kropp är hans sons.
Den politiska bakgrunden med apartheidpolitiken, muren, bosättningarna och husrivningarna beskrivs utmärkt och sakligt, liksom hur allt detta påverkar det som sker vid olyckan och i sin tur avsevärt försvårar räddningsarbetet. Vi får också veta mycket om Abed Salama och hans familj och om en läkare som kommer tidigt till platsen, liksom om Milads skolgång och vardag.
Boken är en skrämmande läsning om hur det rapporteras både i media och på facebook om olyckan och hur palestinska barns liv är mindre värda.
Recension: https://themarkaz.org/a-day-in-the-life-of-abed-salama-a-palestine-story/
Tomas Cronholm
Nakba 2025
13 maj 2025

Den 15 maj högtidlighålls minnet av Al Nakba, katastrofen, 1948 då mer än halva befolkningen i det historiska Palestina fördrevs. 77 år senare kan ingen längre blunda för att den etniska rensning som inleddes i samband med staten Israels bildande fortfarande pågår. I Gaza har den eskalerat till ett folkmord. På Västbanken massfördrivs människor från sina hem i områden som Jenin, Tulkarem, Masafer Yatta och Östra Jerusalem.
Fler än 750 000 palestinier fördrevs under Al Nakba 1948. Omkring 12 000 människor dödades och fler än 450 byar jämnades med marken. Flyktingarna sökte tillfälligt skydd i Gaza, på Västbanken och i grannländerna i väntan på att kriget skulle ta slut så att de kunde återvända hem.
Än idag lever flyktingar från 1948 och den andra stora fördrivningen, 1967 när Israels ockupation inleddes, i flyktingläger – och fördrivningen fortsätter. I Gaza, där en stor majoritet av befolkningen är flyktingar och ättlingar till flyktingar från 1948 och 1967. På Västbanken, där tiotusentals flyktingar och deras ättlingar tvingas iväg från sina hem, marker och egendomar. I Östra Jerusalem, där palestinier tvingas antingen riva sina egna hem eller betala notan när israeliska myndigheter gör det.
De sår som historiens oförrätter skapat kan inte börja läka innan nuets oförrätter upphör. Flyktingarnas rättigheter måste respekteras. Fördrivningen och folkmordet måste stoppas.
Det internationella samfundet har en skyldighet att ingripa. Efter 77 år är det uppenbart att Israel måste tvingas att följa internationell rätt och FN-beslut.
Stoppa vapenhandeln
Häv associationsavtalet
Inför sanktioner
Läs mer om Al Nakba palestinagrupperna.se/nakba
Lyssna till PalestinaPodden om Al Nakba https://shows.acast.com/palestinapodden/episodes/al-nakba
Ockupationen och den palestinska barnboken
13 dec. 2024
Elisabet Risberg är bibliotekarie på Kungliga biblioteket och översättare av arabiska bilderböcker till svenska. Hon föreläste 9 december 2024 i Världsbiblioteket i Solidaritetshuset i Stockholm. Föreläsningen belyste hur ockupationen genom historien har påverkat, (och fortsätter påverka), utvecklingen av den palestinska barnboken och vad det är som gör den moderna palestinska barnlitteraturen unik i ett arabiskt sammanhang.
Här listas de böcker och länkar hon tog upp.
Palestina – ett centralt tema
Den lilla lyktan av Ghassan Kanafani
Fågelns återvändande av Mu’in Bsisi & Hijazi
Hemmet av Zakariya Tamir & Mohieddin Ellabbad
Hon av Hilma al-Tuni
Den vita duvan av Zakariya Tamir & ’Adli Rizq Allah
Palestinas ABC av Mohieddin al-Labbad
Länkar
Dar al-Fatá al-Arabi digital exhibition https://online-exhibit.aub.edu.lb/exhibits/show/dar-el-fata/introduction
Exploring Mohieddine Allabad’s Symbolic Animal World https://arabicdesignarchive.com/essays/into-the-feline-s-den-a-journey-through-mohieddine-ellabbad-s-wondrous-world-of-animals
Dar al-Fatá al-Arabi : a look at the first Arabic publishing house dedicated to children https://www.middleeasteye.net/news/dar-al-fata-al-arabi-first-arab-publishing-house-dedicated-children
Revolution for Kids : Dar El Fata El Arabi, Recollected https://www.bidoun.org/articles/revolution-for-kids
Pro-Palestinian Messaging in Children’s Media During the Lebanese Civil War https://columbiahistoryjournal.com/blog-2-1/8m9rns5uykpknespx955uhimcbrgn0
1987 - första intifadan
Yunus drake av Liana Badr & Ihab Shaker (1991)
Tamerinstitutet
Grundat 1989
Astrid Lindgren Award 2009 https://alma.se/pristagare/tamerinstitutet
Tamer Institute for Community Education https://www.tamerinst.org/en/
Draken av Zakariya Muhammad Bashar al-Hurub (2003)
Skoluniformen av Abla al-Tubasi & Husni Radwan (2012)
The Blue Pool of Questions (engelsk översättning) av Maya Abu-Alhayyat, ill: Hasssan Manasrah
Bulqash (finns i svensk översättning). Förf och ill: Yara Bamieh
Tema – Återvända hem
Den blå dörren av Sonia Nimr, ill: Raouf Karray
Tema – Barn och soldater
Pojken byter sina skor av Iyad al-Balawi & Yara Bamieh (2015)
Tema – Längtan efter havet
Firas gör ett hav av Liana Badr & Nabil Taj (1981?)
Har du försökt fånga en fågel i flykten? av Anas Abu Rahma & Walid Taher (2021)
En skolpojkes dagbok av Khalid Juma’ och Abd Allah Qawariq
Ungdomsböcker
Thunderbird av Sonia Nimr (fantasytrilogi)
Mysteriet med falkögat av Taghrid al-Najjar
Code name: Butterfly av Ahlam Bsharat
Trees for the Absentees av Ahlam Bsharat



