Palestinagruppen Stockholm är en del av Palestinagrupperna i Sverige.
Vårt mål är ett fritt Palestina inom 1967 års gränser, det vill säga Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. Israel ska lämna ockuperade områden, enligt FN:s resolution 242. Rätten för flyktingar att återvända ska respekteras, enligt FN:s resolution 194. Mänskliga rättigheter och likhet inför lagen ska gälla alla i Palestina och Israel. Vi tar avstånd från antisemitism, islamofobi, rasism och terrorism, samt hat, hot och våld.
Länkar till tidigare artiklar finns här.
Sida 12
Brev till Systembolagets styrelse om bojkott
20 sep. 2022
Styrelsen för Palestinagruppen Stockholm har skickat följande brev 2022-09-15 till var och en i Systembolagets styrelse:
Försäljning av varor från ockupationsmakten Israel
Systembolaget har beslutat att tillsvidare stoppa försäljningen av samtliga ryska artiklar i dess sortiment. Detta motiveras med att situationen i Ukraina är exceptionell och att invasionen är ett uppenbart brott mot internationell rätt. Vi menar att det är en fullt rimlig bojkottaktion när en militärmakt invaderar och ockuperar ett grannland.
I en skrivelse till Systembolaget (mars 2021), åtföljd av en namninsamling med 1700 namn, krävde Palestinagruppen Stockholm att Systembolaget skulle sluta sälja viner från av Israel ockuperade områden. Svaret till oss var att Systembolaget är opolitiska och inte tar ställning i utrikespolitiska frågor eftersom det skulle innebära att de då bryter mot konkurrensrätten. Eftersom tolkningen av bestämmelserna uppenbarligen har ändrats kräver vi nu på nytt att Systembolaget upphör med import och försäljning av vin från israeliska bosättningar i de ockuperade palestinska områdena och från de av Israel annekterade Golanhöjderna.
I pressmeddelandet anför Systembolaget att situationen i Ukraina är exceptionell.
Är inte det fallet med situationen i det ockuperade Palestina – en stat som erkänts av Sverige och 70 procent av FNs medlemsstater? I dessa områden bedriver ockupationsmakten enligt Amnesty, Human Rights Watch och FN-organ en grym apartheidpolitik som ger olika rättigheter till israeler och andra som bor där eller som har rätt att återvända dit. Israel har också senast i augusti 2022 genomfört omfattande bombräder i Gaza – räder som enligt Al Jazeera krävde minst 44 liv, varav 15 barn, och skadade över 300 personer.
Genom att Gaza är så mycket mindre än Ukraina är det naturligtvis färre hus som förstörts och färre liv som har tagits, men brutaliteten i anfallen är definitivt jämförbara.
Vi menar att situationen i de ockuperade palestinska områdena är exceptionell och väl motiverar att all försäljning av varor från ockupationsmakten Israel upphör, vare sig de är producerade i israeliska bosättningar på palestinskt eller syriskt område eller i Israel. Att ockupationen pågått i 55 år är knappast ett argument för att inte sluta sälja dessa varor. Tvärtom. Situationen i de palestinska områdena försämras ständigt för palestinier, vare sig de bor på Västbanken, i Östra Jerusalem eller i Gaza. Detta är väl känt och dokumenteras kontinuerligt av FN-organet OCHA oPt.
Liksom Systembolaget solidariskt ställer upp för det ukrainska folket utgår vi från att Systembolaget nu också är solidariska med ett annat folk som lever under ockupation och förtryck.
Vi minns Sabra och Shatila
15 sep. 2022
Massakern i Sabra och Shatila 1982 gjorde att världen fick upp ögonen för det fruktansvärda lidande som det palestinska folket utsatts för när de tvingats lämna sitt land. Än i dag framstår massakern som ett av de värsta övergreppen i denna del av världen. Tyvärr fortsätter lidandet, och de internationella protesterna blir allt tystare.
Den 14 september 1982 exploderar en bomb i centrala Beirut. I explosionen dör den nyvalde presidenten Bashir Gemayel från det kristna, libanesiska falangistpartiet.
Palestinier misstänktes för mordet men senare erkände sig den syriske agenten Habib Tanious skyldig.
Den 15 september omringade israeliska soldater de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Under översyn av den israeliska armén förseglades alla vägar in och ut ur lägret och de kristna falangisternas milis trängde in för att hämnas mordet och för att driva ut resterna av den PLO-milis som Israel påstod gömde sig i lägren.
Ett stort antal palestinska män, kvinnor och barn dödades. Enligt israeliska siffror dog mellan 700 och 800 personer medan andra källor uppger att minst 2 000 dödades. Palestinska Röda korset uppskattar att 3 000 personer dödades.
Nyheten om massakern spred sig snabbt över världen och den så kallade Kahan-kommissionen tillsattes vilken fann den dåvarande försvarsministern Ariel Sharon vara personligt ansvarig för att ha ignorerat faran för civilbefolkningen och för att inte ha försökt förebygga och förhindra massakern.
FN:s generalförsamling fördömde den 16 december 1982 massakern som »folkmord« med 123 röster för och noll mot. Massakern ledde till att Israels dåvarande försvarsminister Ariel Sharon tvingades avgå men 2001 återkom han som premiärminister.
Hittills har ingen ställts inför rätta.
Livet idag
Sabra och Shatila är än idag ett område som huserar palestinska flyktingar och enligt UNRWA är cirka 11 000 personer registrerade där men det verkliga antalet boende bedöms vara minst det dubbla.
Det dagliga livet i Shatila fortgår. Det finns en medicinsk klinik och skolor men bostäderna är trånga. Vi har tidigare skrivit om ett ungdomscenter - Shatila Children and Youth Center - där barnen kan leka eller spela boll på den enda öppna platsen i lägret. De får också stödundervisning, kan låna böcker, dansa eller lära sig engelska. Under den heta sommaren bedrivs även läger uppe i bergen. Till stöd för centret finns en svensk insamlingsstiftelse.
Efter explosionen och branden i Beirut har palestinierna i lägret donerat blod, upplåtit sängplatser och på flera sätt försökt vara behjälpliga utifrån sina knappa förutsättningar. Omvärlden fokuserar nu på nödhjälp men kampen för överlevnad i Shatila pågår ständigt.
Mer:
Amnesty: 30 år utan upprättelse – livet efter massakern i Beirut 1982
Shatila barn- och ungdomscenter
Partiernas syn på ockupationen av Palestina
30 aug. 2022
Palestinagrupperna i Sverige har nyligen presenterat en sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna plus Feministiskt initiativ. Där finns både svaren och en analys.
I samband med att vi belyste hur EU, FN, arabvärlden, USA och Sverige ser på ockupationen gick jag igenom en del referat från riksdagen som också belyser partiernas inställning.
En god bild av hur partierna ser på frågan går det att få genom att läsa Utrikesutskottets betänkanden, och speciellt de motioner och reservationer som finns i länkar.
Mellanöstern. Utrikesutskottets betänkande 2020/21:UU15
Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m. Utrikesutskottets betänkande 2021/22:UU15
/ Tomas Cronholm
Stark roman om israelisk apartheid
9 juli 2022
Adania Shibli: En oansenlig detalj.
Genom sin exakta stil där små detaljer beskrivs noggrant är denna skrämmande skildring av hur krig och ockupation kan leda till omänskligt beteende och iskyla ett mästerverk. Den första delen av boken handlar om en israelisk militär utpost i Negevöknen 1949, där uppgiften är att rensa från araber. Därvid fångas en ung kvinna som utsätts för våldtäkt och till slut mördas.
I den andra, på många sätt parallella, delen är det en kvinna som i nutid försöker följa upp vad som hände genom att titta i arkiv och försöka hitta platsen för brottet. Beskrivningen av det nutida ockuperade Palestina är oerhört stark med svårigheterna att överhuvud taget komma fram och med den paranoida militären som lätt öppnar eld vid minsta misstanke.
/ Tomas Cronholm
