Palestina och Arabvärlden

Innan staten Israel bildades hade en långvarig inflyttning av judar från Europa till Palestina skett. De hade direkt eller via bulvaner köpt mark och fastigheter. De hade bildat flera militära grupper som utförde terroristattacker mot araberna för att driva bort dem från sina hem. Dessa styrkor var välorganiserade och vältränade och kom att bli stommen i den blivande israeliska armén.

Israel utropade sig som stat 1948 efter förslag som lagts fram i FN. FN hade på den tiden 56 medlemsstater.

I april – maj 1947 bildades en kommitté med uppdraget att lösa det palestinska problemet som saken formulerades. De fem arabiska staterna i FN motsatte sig det. Det var Egypten, Syrien, Irak, Libanon och Saudiarabien som i stället föreslog en debatt och beslut om en enad demokratisk palestinsk stat. Deras förslag fick inget gehör.

I den kommitté som bildades ingick 11 stater, däribland Sverige, men inget arabland var med. Kommittén föreslog en delning av området i en judisk och en arabisk del och där den judiska staten skulle få medelhavskustremsan inklusive städerna Jaffa och Haifa som hade en stor arabisk befolkning. Tre av kommitténs medlemmar, Indien, Iran och Jugoslavien motsatte sig förslaget.

Den 29 november 1947 antog FN:s generalförsamling förslaget med 33 röster för förslaget, 13 röster emot förslaget och 10 avstod. Man uppnådde inte de 2/3 delars majoritet som krävdes för att förslaget skulle gå igenom.

USA utövade påtryckningar mot flera stater så att förslaget till slut antogs. Haiti, Filippinerna, Honduras, Liberia och Etiopien röstade nu för förslaget.

Den 14 maj 1948 utropade Israel sig som självständig stat under ledning av Ben Gurion och Chaim Weizman. Redan innan dess hade israeliska styrkor invaderat områden utanför delningsgränsen. Den 15 maj gick styrkor från Egypten, Irak, Libyen, Syrien och Jordanien trots sämre militära förutsättningar till anfall mot Israel. De företrädde i högre grad sina egna intressen än palestiniernas och anfallet slogs tillbaka.

Det slutade med att Israel nästan omedelbart utvidgade sitt territorium i förhållande till delningsplanen och 800 000 palestinier drevs från sina hem.

Staten Israel införde snabbt lagar av rasistisk karaktär som kraftigt beskar palestiniernas rättigheter. Lagar som senare har skärpts.

Det blev olika arabstater som lyfte den palestinska frågan huvudsakligen av inrikespolitiska skäl. Under 1950-, 60- och 70-talen skedde stora förändringar i arabvärlden såsom i Egypten, Libyen, Irak, Jemen, Algeriet och Syrien vilket ledde till en radikalare utrikespolitik hos dessa stater. De stödde palestiniernas sak men ville gärna också styra den palestinska kampen. Då PLO bildades hade Egypten ett stort inflytande över organisationen.

Det kom att dröja många år innan en palestinsk motståndsrörelse ledd av palestinier tog form.

Nederlaget för arabstaterna under sexdagarskriget 1967 gav en tydlig signal till palestinierna om att de själva måsta ta kommandot i kampen för ett fritt Palestina.

Under Yassir Arafats ledning blev den palestinska kampen mer känd i omvärlden. I PLO ingick flera organisationer där al Fatah var den största och PFLP den tydligaste politiska kraften. En rad mindre organisationer fanns med men marginaliserades med tiden.

Baathpartierna i Syrien och Irak satte senare upp egna palestinska styrkor i form av as-Saiqa (Syrien) och Arab Liberation Front (Irak).

Palestinierna utgjorde en stor andel av Jordaniens befolkning och sågs av den jordanske monarken som ett hot. Det slutade med att den palestinska rörelsen drevs ut ur Jordanien i september 1970 och deras säte blev nu Libanon som rymde flera stora palestinska flyktingläger.

PLO framträdde alltmer på en internationell arena och sågs av många länder som Palestinas legitima företrädare. De fick politiskt och militärt stöd av de radikalare arabstaterna och starkt ekonomiskt stöd från de flesta av de konservativa Gulfstaterna. PLO fick 1974 en observationsplats i FN och 1975 antog FN en resolution som stämplade sionism som rasism. Den antogs genom att ett stort antal av de länder, den så kallade tredje världen, som levt under kolonialism och rasism stödde resolutionen som motarbetades av huvudsakligen västländerna inklusive Sverige. Resolutionen upphävdes 1991.

År 1988 utropades staten Palestina och erkändes snart av 94 länder vilket senare har ökat till 135 länder.

Det officiellt starka stöd som de flestarabstaterna uttalat för Palestina har sakta men säkert luckrats upp. Arabvärlden har idag en ung befolkning som många gånger ser de nationella problemen som det största hindret för utveckling. Inte minst den arabiska våren har visat detta. Flera arabstater har också starkare integrerats med den västerländska ekonomin och är därmed i beroendeställning till den västerländska utvecklingen.

Framväxandet av ett starkt Turkiet och ett starkt Iran har även det bidragit till att flera arabländer ser palestinaproblematiken som mindre viktig.

Korruptionen inom den palestinska rörelsens ledning har även den försvagat organisationen som är alltmer beroende av kontakt med Israel för att få in pengar och förnödenheter. Splittringen mellan det palestinska ledarskapet på Västbanken och Hamas i Gaza har i praktiken delat den palestinska rörelsen i två delar som står långt ifrån varandra.

Behovet av en stark palestinsk rörelse har däremot ökat då den israeliska ockupationen av Västbanken och deras isolering av Gaza kraftigt har försämrat levnadsvillkoren för befolkningen. Då Israel, stärkt av Trumps politik, ökat på sin aggressivitet gentemot palestinier i Israel har dock fler västländer reagerat, om än försiktigt, mot den israeliska politiken. Förtrycket och fördrivningen av palestinier och en rasistisk lagstiftning plågar den palestinska befolkningen.

Aktiviteter som Ship to Gaza, Palestinagrupperna, bojkottrörelsen med mera ser till att palestinafrågan hålls levande.

Idag har Egypten, Jordanien, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Marocko och Sudan normaliserat sina förbindelser med Israel.

Solidariteten med den palestinska befolkningen är nu viktigare än någonsin.

 

Lasse Björkdahl

31 aug 2021