MEDLEMSRECENSIONER av SALONGEN

Förra veckan visade vi filmen Salongen, manus och regi Arab Nasser & Tarzan Nasser, en fransk/palestinsk film från 2015. Vi blev ett 50-tal personer och efteråt insåg vi att upplevelsen av filmen varierade. Jag bad därför dem som sett den att kommentera och detta har lett fram till denna samlade recension! 

Det står tydligt att Salongen är en film som berör och väcker känslor - antingen positiva eller negativa: 

 

“Den var svårtillgänglig….” tyckte någon och  en annan att den var “otäck..obehaglig… en våldsam miljö både i kvinnorummet och utanför..”. 

 

En tittare konkluderar att “Salongen bygger på en intressant idé om att kunna spegla livet i Gaza via ett antal kvinnor av olika bakgrund som råkar befinna sig samtidigt i en skönhetssalong. I hur de interagerar och hur världen utanför salongen, som elbrist och strider, samtidigt högst påtagligt tränger sig på. Resultatet tycker jag dock inte blev helt lyckat.” 

 

“Elände, elände, elände, män, män, män och en flicka som pratar som en vuxen och två kvinnor, jag orkade inte se hela filmen” och å andra sidan “Otroligt gripande och engagerande. Humor blandat med den svartaste sorg”.  Någon /…”tyckte om filmen, men den var hemsk. Instängdheten och maktlösheten var så tydlig.”

 

Som konst ska så har den berört. 

 

Symboliken 

Samtidigt som filmen visar ett antal kvinnor på en skönhetssalong belägen i Gaza har flera tittare har också kommenterat symboliken:

 

“Det var smart att använda salongen och kvinnorna där som en symbol för hela Palestina/Gaza. Hur de sitter maktlöst och väntar på sin tur, men också hur de drabbas av vad som händer utanför salongen och som de inte verkar kunna påverka, åtminstone inte i någon högre grad.” 

 

“blev djupt berörd av gestaltningen i det trånga salongsrummet med kvinnornas utsatthet - en symbolik som är genialisk.” 

 

“Underton och skådespel skildrar förtrycket och ockupationen som bla tar ifrån dem strömmen mitt under pågående behandling.”

 

 

Vardagen

Det som skildras är en vardaglig situation i en ovanlig kontext och balansen mellan skildringarna av vardagsliv och ockupation kan vara svår. 

 

“Blockaden och de israeliska bombningarna märkte man inte mycket av, lite buller från en drönare var allt/…./kunde ha varit var som helst egentligen.” menade en tittare som saknade fokus på ockupationen. En annan är glad över fokus på vardagen: “visade just hur vanliga människor drabbas och hur livet ändå går framåt, med stor sorg men också kärlek.” 

 

“Den är ju intressant och det är viktigt att skildra vardagslivet med både glädjeämnen och ständiga problem.” 

En annan tittare understryker värdet av att använda sig av en vardaglig situation: “/.../palestinier måste kunna gestaltas fristående från denna konflikt också - det finns ett värde i att visa att palestinier också är vanliga människor som alla andra i världen, även i detta sammanhang och i pågående konflikt”. 

 

 

Genus

Filmen utgår som sagt från en grupp kvinnor. Männen är rent fysiskt isolerade från kvinnogruppen - men finns med i deras samtal och i deras behandlingar - mycket är för någon mans skull. 

 

“/.../uppskattade beskrivningen av dels begränsning av den fysiska rörelsefriheten men också begränsningen av den egna friheten att uttrycka sig själv på sitt eget sätt. Förtryck utifrån och inifrån. Men sedan ser jag också en viss spridning inom gruppen (någon är skild, någon har en älskare, någon är djupt religiös etc) vilket är en lysande påminnelse om att det är svårt att generalisera en hel grupp”. 

 

“Filmen dominerades av en ruggig kvinnosyn även om den samtidig kritiserades i humoristisk form, och av de interna mycket våldsamma konflikterna mellan manliga grupper.”

 

“Dessa kvinnor som upplevt och upplever så mycket och ändå försöker skapa en "normal" vardag. Kriget finns omkring dem och trots att kulorna viner utanför försöker de hålla humöret uppe men till slut brister allt.”  

 

Avslutar med ett fullt citat: “Jag tycker det var en mycket bra film, intelligent och med den palestinska svarta humorn, en svart humor som föds i totalitära samhällen. Begåvat. Man har beskrivit ett helt samhälle genom en hårsalong för kvinnor. Genom att utgå från kvinnors vinkel, har man beskrivit tillvaron underifrån, från kvinnors underläge och hur de hanterar detta. Kan man inte tjura fast lejonen i Tel aviv och Ramallah, kan man själv spatsera med ett! Utmärkt! Finns inget förtryck utan trots och humor!”

 

Tack för alla kommentarer och ert engagemang! 

 

Tove Sohlberg

28 feb 2021