Barnrapport 2

 

Rapport från Rädda Barnen och YMCA 2012:


Så påverkas barn av att bli fängslade

Varje månad hålls mellan 200 och 300 palestinska barn i israeliska fängelser. Villkoren för dessa barn är alarmerande. De berövas sina grundläggande rättigheter, enligt såväl internationell som nationell rätt. De utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, blir skilda från sina familjer och lämnas i ett tillstånd av allmän förvirring och sårbarhet.

Det skriver svenska Rädda Barnen och YMCA i Östra Jerusalem i rapporten ”The Impact of Child Detension – Occupied Palestinian Territory” från 2012. De redovisar sitt arbete med posttraumatisk rehabilitering av palestinska barn från Västbanken, som har frihetsberövats.

Av 292 fängslade barn, som ingick i rehabiliteringsprogrammet år 2011, rapporterade:

  • 98 procent att de utsattes för våld av den israeliska armén under gripandet och frihetsberövandet
  • 94 procent att de hade förolämpats av militär- eller polispersonal under arrestering eller internering
  • 90 procent att de togs från sina hem i något som upplevdes som en invasion i bostaden
  • 82 procent att de hade misshandlats
  • 70 procent att de hade andra familjemedlemmar som för närvarande är fängslade eller tidigare har fängslats.

Själva gripandet som en “beståndsdel i fängslandet" var mycket levande i de intervjuades minne. Sättet som gripandena gick till – när soldater stormar in i familjens hus mitt i natten och för bort barnen från sina föräldrar som om de var grovt kriminella – var ett starkt minne och utlösande faktor för hur barnen påverkades psykiskt. Förutom deras egna känslor och oro vid frihetsberövandet, rapporterade barn också att de påverkades negativt när de såg deras familjemedlemmars hjälplöshet vid gripandet.

Även om upplevelsen varierar från barn till barn, präglades alla vittnesmål av någon form av psykologisk misshandel, hot eller förnedring. Förnedringens omfattning varierade från allmänna förolämpningar och förnedring på grund av fysiskt utseende, till förolämpningar riktade mot barnets familj.

Ett mycket stort antal barn rapporterade fysiska övergrepp under både utfrågning och frihetsberövande, till exempel att bli slagna med gevär, sparkade, puttade mot väggar eller handbojor så hårt åtdragna att det kunde leda till att handlederna började blöda.

"Jag kommer aldrig att glömma mina småbröders skrik och gråt (6, 8 och 10 år vid den tiden), när soldaterna satte på mig ögonbindel och handbojor rakt framför deras ögon."

"(...) de tvingade mig att sitta på marken i brinnande solen i cirka 4 timmar. Jag var rädd, jag kunde höra soldater gå och prata runt omkring mig. (...) de passerade och förbannade och skrek på mig: "Du är en hund, du leder till kaos, du är bara en bråkstake (...)"

"(...) förhörsledarens ord var oanständiga, han förolämpade min mamma och min syster genom att säga skamliga saker. Sedan slog han mig i mitt ansikte. Jag sa till honom att jag föredrar att bli slagen än att min familj förolämpas."

Rapporten redovsiar den stora inverkan som denna typ av frihetsberövande har på barn, oavsett varaktighet. Det kommer att ta lång tid innan barnets mentala sår läkt helt – om det någonsin sker. Men resultaten från rehabiliteringsprogrammet har visat att om barn som har fängslats får adekvat hjälp kan det både underlätta och påskynda deras rehabilitering till ett fullvärdigt liv.

Det rättsliga ramverket – både nationella och internationella lagar – ger uttryckliga förpliktelser om vilka som är ansvariga för att respektera, främja och förverkliga mänskliga rättigheter samt avstå från kränkningar av desamma. Rapporten beskriver tydligt de ansvarigas roll när det kommer till fängslande av de palestinska barnen. De ansvariga har däremot inte uppfyllt dessa skyldigheter hittills.

Läs hela rapporten på engelska HÄR.